Bakom häcken

På min lista över tänkbara bloggnamn fanns, som jag tidigare berättat, en hel del boktitlar.

Titlar, som kändes bra och talande men som också tillhörde böcker, som jag ville framhäva.

Det namn jag till slut fastnade för var alltså

BAKOM HÄCKEN.

Den ena anledningen var förstås, att hur jag än vände och vred på denna titel, så passade den förbaskat bra.

Häckarna har blivit vår trädgårds signum.

Det, som finns där bakom, är fördolt för den, som befinner sig utanför.

Trädgården är något av en hemlig trädgård.
Många har passerat utanför utan att ana hur det ser ut där innanför.

(Den hemliga trädgården var förstås också en av titlarna på min lista.)

Genom bloggen skulle jag öppna upp och visa lite av vad som finns där

BAKOM HÄCKEN.

Och därmed skulle inte trädgården längre vara lika hemlig.

 (Om än fortfarande lite hemlighetsfull...)

Men titeln är också menad som en hyllning åt boken av Tony och Claës Lewenhaupt med detta namn.

En bok jag fick redan innan vi flyttat till Prästgården.

Min första trädgårdsbok.

Dvs jag hade redan tidigare böcker i ämnet att odla grönsaker eller den typ av trädgårdsböcker, som var de förhärskande på den tiden. Trista, praktiska handböcker med inte alltför upphetsande illustrationer.

Böcker med såtider, planeringsdjup och avstånd och härdighetszoner.

Men det var inga böcker man blev inspirerad av.

DÅ, i början av 80-talet,  kom Tony och Claës' bok .

En vacker bilderbok med inspiration istället för praktiska odlingstips

Men det var också en lärobok i konsten att anlägga en trädgård.
Den beskriver i korthet några av trädgårdsskapandets grundprinciper.


På knappt 80 sidor presenteras 135 foton.
De många bilderna är uppdelade i teman och beledsagas av korta texter av Tony, där hon sätter fingret på, förtydligar och strukturerar upp begreppen.

I motsats till tidigare böcker i mitt då lilla trädgårdsbibliotek var detta något alldeles nytt.
Bokens vackra foton av maken Claës är tagna i både privata trädgårdar och offentliga anläggningar.

De teman eller trädgårdsbegrepp, som presenteras är allt från Trädgårdens rum, de element som bidrar till skapandet av rummet, via den enfärgade trädgården, som då var lika ovanlig som den Vilda trädgården, till lustifikationer i trädgården.

På vägen avhandlas betydelsen av kontrast, av överraskningsmomentet, av att väcka nyfikenhet hos trädgårdsbesökaren.



På många punkter lyfter boken fram inslag, som inte tillhörde vanligheterna på den tiden.
Och det mesta var nytt för mig, även om jag redan tidigare läst reportage av paret och njutit av Claës fina foton, som säkert också påverkat mig som fotograf.

Den, som inspirerat dem och fått dem själva att öppna sina ögon och se trädgårdens möjligheter var, föga oväntat, deras vän Ulla Molin.
Många av bokens foton är hämtade från trädgårdar, som idag är välbekanta för många men som då var okända för de flesta utanför den inre kretsen av trädgårdsfolk. Det är förstås miljöer, som är lika inspirerande idag som då men bokens storhet ligger i, att kombinera dessa inspirerande bilder med analysen, klargörandet av vad det är som gör att vi upplever de enskilda miljöerna som så "rätt".
Då som nu.
Miljöerna var bl.a. Ulla Molins och Sven Ingvar Anderssons trädgårdar, Maryhill i Lund men också såväl okända privatträdgårdar som slottsträdgårdar.
Man understryker också att många av de idéer som använts i de senare är fullt genomförbara också i den mindre skalan i en vanlig trädgård.
Det finns visserligen några "bör" eller "bör inte" i boken men den förmedlar framför allt känslan av att allt är både möjligt och tillåtet. 

När jag nu 30 år senare på nytt tar fram och läser boken igen, funderar jag över vilket inflytande den haft på min egen syn på trädgård och jag ser inslag i min egen trädgård, som skulle kunna vara hämtade från boken.

Så lite på skoj och för att ytterligare hedra boken, som jag tycker hade förtjänat större uppmärksamhet har jag fritt tolkat några av de teman, som presenteras i boken genom att  illustrera med foton från vår egen trädgård.

Grinden
"Grinden öppnar vägen till nya upplevelser, nya intryck, nya dofter, nya färger. Den måste både fungera och anpassa sig till omgivningen. men den kan samtidigt genom sin utformning antyda vad som finns bakom grinden!"

"Den breda låga grinden utgör inget hinder, tvärtom, den inbjuder till beundran och kanske besök.....Grindar är inte bara dörrar, de ska berätta om hus och trädgård också."

"Inget hindrar en trädgård från att ha flera grindar. En öppning i en häck eller ett buskage får en extra dimension om den markeras med en grind. Inte bara som skydd mot människor och djur utan även som redskap för fantasi och nyfikenhet. Vart leder grinden? Mot nya hus, rum eller utsikter..."

Rummet
"Rummet och rumskänslan är lika viktiga i en trädgård som valet av buskar, träd och blommor. Rummet koncentrerar upplevelsen, lugnar sinnet, stimulerar nyfikenheten och stänger ute en störande omgivning." 

Väggen
" är naturligtvis den viktigaste delen i trädgårdens rum. Väggen ger lä, skugga och skydd mot insyn. Den ger form och skapar perspektiv. Till skillnad mot husets vägg behöver den inte vara rak eller rätvinklig.

Trädgårdens vägg kan vara  bullig och mjuk eller rak och låg,

oliksidig eller flerfärgad, allt efter behov och idé."

Gången
"är oundviklig i trädgården. 

 

Det finns tråkiga gångar och det finns trevliga. De tråkiga är raka och snabba. Medan de trevliga är mjuka och nyfikna. Ofta försvinner de genom ett buskage....

En gång ska vara en upptäcksfärd.

Sedan bestämmer omgivningen......"

Perspektivet
"utblicken, det koncentrerade intresset till en punkt har i alla tider favoriserats av kunniga trädgårdsarkitekter, såväl proffs som amatörer...
Ingen trädgård är för liten för ett spännande perspektiv"

"Och det spelar ingen roll vad som händer, bara det händer, i den viktiga slutpunkten. Himmel, vatten, grind, möbel, kruka, staty......stimulerar nyfikenheten och lockar trädgårdsvandraren."

Trappan
"är i många trädgårdar en nödvändighet. Lyckligtvis, ty trappan delar trädgården i naturliga rum, som egentligen bara är att bygga vidare på. Den platta trädgården kan ta skadan igen genom att t.ex. höja upp en terrass, markera ett stenparti eller bygga upp en konstgjord liten kulle."

Vattnet
"är trädgårdens öga och dess blänk en omväxling i grönskan. Det räcker med ett fågelbad eller flera för få lite glans i växtligheten.

En damm eller fontän är en fin centralpunkt i trädgårdsrummet eller perspektivet.



Ett vackert stenkar, en stor kopparbunke, en gammal tvättbalja, ett uttjänt handfat, ett stort spillkum eller fat, det mesta som kan hålla vatten kan fungera..... Är vattenskålen vacker utanpå så låt den stå fritt, gräv annars ned den eller låt den gömma sig bland marktäckarna."

Möbler
"i en trädgård är allt från den ensamma (vita) stolen

till grupp med dynor ...



Den mörkgröna gruppen ute på ön
 "markerar genom sin närvaro ....  att detta i alla fall är en del av trädgården."

Krukor

"Krukor, många krukor, är en trädgård i sig. Till skillnad från de i marken förankrade buskarna, träden, blommorna och grönsakerna kan krukorna vid behov flyttas runt efter väder, vind och behov. Man kan leka med färg, form och dofter."

"Det händer, att man vill markera en färg i sin trädgård och då står krukan där med sina blommor i kontrast eller i harmoni med den övriga färgtonen."

Den vilda trädgården
" är fylld av minnen och mycket mänsklig.

Den återuppväcker barndomens mjuka ängar och skuggiga lövsalar samtidigt som den markerar vår ständiga vilja att, likt Rousseau, "återvända till naturen."

"Alla trädgårdar är en  bit tuktad natur hur lite eller hur mycket arbete man än lägger ned på sin bit av jorden. ......Ofta behöver ängen en strikt detalj  för att framstå som ännu vildare...."

Den ordnade trädgården
"fyller också ett behov och kan vara ett uttryck för den ordning och reda vi längtar efter och även kan kontrollera i en rörig, opålitlig värld."

"Bäst passar den vilda och den ordnade trädgården sida vid sida. De fungerar som två konkurrenter i samma bransch och framhäver var och en sitt bästa i sällskap med den andre."

Den enfärgade trädgården
"Låter det tråkigt? Tvärtom. En trädgård i t.ex. bara vita toner blir oväntat spännande och vacker.

 En liten trädgård mår alltid bra av färgkoncentration medan en stor kan kosta på sig flera rum i flera färger."

" Den helt gröna trädgården verkar självklar men är faktiskt sällsynt. Inga blommor, bara blad i gröna färger och former som både harmoniserar och kontrasterar. Låga, höga, spetsiga, rundade, ljusa, mörka, även spräckliga och grågröna blad bildar ett välgörande lugn fjärran från oroliga praktblandningar.

Lustifikationer
"från snäckor till formklippta höns är sällan nödvändiga i en trädgård....men ofta stimulerande. De kan vara oväntade som en mörk skulptur under trädet. lustiga som en glasbubbla på ängen, symboliska som den antika gudinnan framför lagerbusken eller helt enkelt bara fungera som pricken över i, det nödvändiga oväntade tillägget! Ty en trädgård utan liv och personlighet är en tråkig trädgård. Sedan spelar det ingen roll hur välskött., ordnad och smakmässigt godkänd den än må vara. Det finns bara idéer och inga regler för vad som passar i en trädgård. Där ska t.o.m. en kulört tomtenisse kunna hitta ett hem."

Topiary

"Konsten att formklippa buskar och träd utövas tyvärr inte så ofta i vårt land... Ändå är det både roligt, stimulerande och inte särskilt svårt att formklippa. Börja med något enkelt, gör t.ex. en rund boll av en snöbärsbuske. (Den växer fort ut igen...) Fortsätt med säkrare hand att klippa på klassiskt vis i liguster eller buxbom ....."

Som synes har det hänt en del sedan boken skrevs men jag tycker trots det, att den fortfarande håller måttet både som inspirationskälla och som introduktion i ämnet.

Självklart ger inte dessa lösryckta korta smakprov full rättvisa åt de resonemang, som Tony för i boken och kanske är det också att förvanska texterna, att koppla ihop dem med mina foton istället för Claës fina ursprungsbilder, som jag inte förstås inte kan mäta mig med.

Men denna bok påverkade förmodligen hela mitt trädgårdstänkande. Sådde frön i mitt undermedvetna, som grodde och troligen bidrog till hur mina egna trädgårdsidéer utvecklades, vilket jag ville visa genom att koppla ihop textsnuttarna med mina egna foton.

PS. Om ni tycker, att det var för lite om just häckarna, så kommer det nog så småningom inlägg om dessa också. Liksom om många av de teman, som både titelboken och min trädgård är uppbyggd kring.