Denna blogg ska handla om min trädgård.
Min lustgård. Mitt eden. Mitt paradis. Mitt vattenhål. Min oas.
Min arbetsplats.
Min ögonsten.
Och om de tankar och funderingar jag har och haft kring den.
Om de tankar och funderingar jag har i den.

Om färg och form och mening.
Om arbete och material.


Om lust och fägring. Om trädgården som hägring.
Om lycka och olycka.
Om blommor och blad.
Om djur och natur.
Om fotografering.


Den är ett komplement till min hemsida.
Välkommen att titta in där också!







KLICKA GÄRNA PÅ BILDERNA FÖR ATT SE DEM I STÖRRE FORMAT.

DE FLESTA TÅL DET OCH NÅGRA KRÄVER DET.



tisdag 31 augusti 2010

Sniglar







Jag hade inte tänkt göra något snigelinlägg, eftersom jag inte haft några problem med mördarsniglarna på flera år men sedan AnnCharlotte med bloggen Rosor, magnolia och mycket mer upptäckt sniglar i sin trädgård, började jag skriva ner några punkter, som jag tänkte maila henne. Men så tänkte jag, att det kanske finns någon annan också, som kan ha nytta av mina erfarenheter, så jag bestämde mig för att göra ett inlägg om det istället. Men inlägget blev långt. Alldeles för långt för ett blogginlägg, så jag har lagt det på min hemsida istället.

 Klicka här om du vill se fler snigelbilder eller läsa om mina erfarenheter och tankar efter 20 år med mördarsniglar i trädgården.


Men sedan några år är det alltså lugnt vad sniglar beträffar i min trädgård. Som jag skrev i förra inlägget, hittade jag en del sniglar efter den långvariga värme- och torrperioden, vilket var väntat. Jag lär aldrig bli av med dem helt och hållet. Och när de nu dök upp var det förstås viktigt, att vara på sin vakt. Viktigt, att leta och att plocka de sniglar jag hittar och att lägga ut ett järnfosfatpreparat, som ska ta de sniglar jag ev.inte upptäcker. Men också viktigt, att inse, att för varje vuxen snigel som finns, det är risk för ett stort antal nya. Således har jag varit extra uppmärksam och letat efter både småsniglar och snigelägg. De senare har jag alltid haft svårt att hitta men jag lyckades träffa på några gömmor.


Äggen är mjölkvita och ca 5mm stora.


Men häromdagen hittade jag detta under en barkbit.
En äggömma med bortåt 50 ägg, vilket osar mördarsnigel men äggen var inte mjölkvita utan betydligt klarare. Jag slevade upp dem med en sked men innan jag destruerade dem kikade jag lite närmre på dem.




Det var helt klart snigelembryon, som växte till sig därinne men var det nya små mördarsniglar?

12 kommentarer:

  1. Men oo vilka fina bilder på dessa eländiga sniglar. Vackert. Men vi får nog kämpa hårt för att hålla dom borta. Hoppas du får en fin dag/Gela

    SvaraRadera
  2. Ska genast bege mig till hemsidan....och sen till trädgården för att återuppta jakten på sniglarna och annat jobb ;))
    Bra att veta hur äggen ser ut...
    Skönt att veta att det går att leva med dessa små elakingar trots allt ;)
    Vilket jobb jag satte igång för dig....TACK SNÄLLA ;)

    SvaraRadera
  3. Har du haft dessa sniglar i 20 år?! Oj.... ja då har du en och annan erfarenhet av hur man tampas med dem.... Ska absolut gå in på din hemsida för att läsa det du skrivit. Än så länge har de glupska inkräktarna inte hittat till min trädgård. Och de är inte så vanliga här uppe i norr. Men de finns på enstaka ställen. Inser dock att det bara är en tidsfråga. Och jag vill gärna vara så förberedd jag kan... Så tack för att du tagit dig tid att skriva ner dina erfarenheter.

    Vad glad jag blev av din goa hälsning..... :-)

    Kram Charlotte

    SvaraRadera
  4. Hej igen, nu har jag läst ordentligt, och förstår stt de jag hittat har "vilat", hittar varje dag under ungefär samma växter och framförallt runt komposten ;((((
    Ska lägga flera kvällspass i trädgården för att försöka mota Olle i grind så gott det går, och för att få klarhet i hur många de är...och så ska jag klart lägga ut bekämpningsmedel också....
    Tack än en gång för att du delar med dig av dina erfarenheter ;)

    SvaraRadera
  5. Det var mycket intressant och tankeväckande det du skrivit om mördarsniglar på din hemsida. Jag jagar dem också. Har samlat mina få hostor på få ställen, där jag spridit ut järnfosfat. När vi hade hundar lockades sniglarna av deras spillning. Om jag köper några nya växter kollar jag vad rådjur och mördarsniglar vanligtvis inte äter. Man begränsar sitt växturval "frivilligt". Tack för att du delat med dig av din erfarehet!
    Vänligen Ulla Laiho

    SvaraRadera
  6. Lilla gumman: jag skrev en jättelång kommentar om din informativa "artikel" - och den försvann ut i rymden någonstans så nu säger jag bara att efter att ha läst så är jag klokare och mer observant. En fundering: Hur är det på plantskolefronten? Själv litar jag icke ett dugg på att handelsträdgårdar och plantskolor är helt fria från odjuren eller att de levererar garanterat osnigliga plantor.
    Kramar från en annan Eva

    SvaraRadera
  7. Gela: Har man väl fått in dem i sin trädgård måste man nog kämpa för att hålla dem i schack. Ha det gott med eller utan sniglar!

    AnnCharlotte:
    Om en enda av mina erfarenheter,tankar eller slutsatser får dig (eller någon annan), att hitta fler sniglar, så är det värt omaket att skriva ner dem…. Jag önskar varken dig eller någon annan att gå igenom det jag gjorde.

    Charlotte:
    Som jag skrev till AnnCharlotte: Om hon eller någon annan kan ha nytta av mina dyrköpta erfarenheter, så delar jag mer än gärna av mig av dem. Men sniglarna önskar jag inte någon.
    Jag kommer tillbaka…..
    Kram

    Ulla:
    Om jag kan bidra till att någon slipper gå igenom det jag/vi gjorde, känns det mycket bra. Hostorna ja, praktiskt taget alla mina hostor blev uppätna. Några lyckades jag rädda genom att kruka dem. Och de är tacksamma att odla i kruka.
    De, som fick stå kvar och som faktiskt överlevde, var under de åren ständigt halvätna (trots att jag passade dem hela tiden) och såg allmänt trista ut men nu frodas de igen och har inga skador alls.
    Tyvärr måste jag säga, att det nog inte finns några ’säkra’ växter. Om inte deras favoritföda finns på matsedeln, är de inte så kräsna. En hungrig snigel kan nog äta det mesta…. Jag har f.ö. köpt t.ex. hostor, som angavs vara snigelsäkra och som försvann redan första året.
    Jag önskar dig all lycka till i din kamp.

    Eva:
    Jag vet naturligtvis inte, hur det står till på de enskilda plantskolorna.
    Det ligger givetvis i deras eget intresse, att det inte finns sniglar hos dem, så de bekämpar nog sniglarna med alla medel. De har ju också möjlighet, att använda medel, som inte är tillåtna för oss vanliga trädgårdsodlare. Men även om man bekämpar ev. sniglar tror jag inte, att någon kan svära sig fri från att det KAN finnas sniglar hos dem.
    De flesta köper in material utifrån och där, liksom på alla andra ställen kan sniglarna komma ’smygande’ utifrån utan att omedelbart bli upptäckta.
    Men jag reagerade starkt när jag under mina snigelår frågade på olika plantskolor hur de handskades med sniglarna. Några berättade öppet om problemen medan andra förnekade, att det skulle finnas sniglar där. Detta trots att det ibland var tydligt, att de fanns och att jag ibland också hittade sniglar, som med all säkerhet var mördarsniglar….
    Så om man inte redan har sniglarna i sin trädgård, rekommenderas vaksamhet och försiktighet när man köper/får växter oavsett varifrån de kommer.
    Kramar

    Eva

    SvaraRadera
  8. Jag pratar ofta med människor med snigelproblem och hör rysliga historier. En dam jag minns berättade att hon under tre år noga bokfört sin jakt och det rörde sig om tusentals sniglar varje vecka. En man gav upp sin trädgård och sådde gräs överallt. Han hade nära till tårarna när han berättade sin historia. Så visst är det ett enormt problem för många och alla tips och erfarenheter behövs. Tack för att du tar dig tid att dela med dig av dina. De är guld värda.

    SvaraRadera
  9. Lotta:
    Jag plockade dem i tusental varje kväll och natt!
    Jag har undvikit skräckhistorierna men känner igen dem. Mina egna erfarenheter är både dyrköpta och allt annat än roliga och jag har ju också hört många andras berättelser.

    Men jag hoppas, att jag har det bakom mig och delar gärna med mig av vad jag lärt mig.

    Eva

    SvaraRadera
  10. Uansett vil man ikke ha dem i hagen:):) Takk for link:) Klem

    SvaraRadera
  11. Älskar sniglar - på bild!
    Jättekul att se bild på äggen, de har jag aldrig sett förut.
    Undrar precis som du vad de klara äggen döljer. Snigel, men kanske inte mördarsnigeln?

    SvaraRadera
  12. Linda:
    Jag önskar ingen att få in dem i sin trädgård.
    Klem

    Annelie:
    Äggbilder är ovanliga konstigt nog, eftersom det ju är bra att veta vad man ska hålla utkik efter.
    Jag har en teori om de glasklara äggen men det är ju bara en teori. Jag tror, att det är mördarsnigelägg. Min gissning är, att äggen till en början är mjölkfärgade. Det som ger dem deras färg är näring och när nu sniglarna var nästan 'färdiga' och näringen tagit slut hade äggen blivit genomskinliga. Men det är bara en gissning. Jag bäddade ner några ägg i en glasburk och täckte med barkbitar. Får se om de kläcks eller om de för känsliga för denna hantering.

    Eva

    SvaraRadera