Äntligen, äntligen färdigklippt

Så blev häckarna äntligen, äntligen färdigklippta.

Med oplanerade långa avbrott förorsakade av arm- respektive benbrott

och

med ytterligare avbrott på grund av otaliga åskväder när vi planerat göra en kraftansträngning,

har häckklippningen i år varit en osedvanlig segdragen historia.

Men igår kom yngste sonen hem och hjälpte oss med de sista höga partierna,

dvs. topparna på de häckar, som omsluter Dammrummet och Buxbomrummet.

Framför allt var det Tornen, som är oöverstigliga för mig.

(Och nu förstås för maken med sitt brutna ben.)

De är ganska jobbiga att klippa men blir ack så fina när det är gjort.

Rufsiga toppar och delvis igenvuxna häcköppningar har totalt förstört helhetsintrycket i den här delen av trädgården under större delen av sommaren.

Den sena klippningen innebär å andra sidan, att häckarna förhoppningsvis kommer att se prydliga ut en bit in på nästa sommar.

Egentligen skulle vi ju vilja, att häckarna kunde hållas 'nyklippta' året om men det skulle kräva, att vi klippte dem två gånger om året, vilket jag faktiskt gör med de lägre partierna och de formklippta plantorna.

Men det är  svårt att få tiden att räcka till för att dubbelklippa också de höga häckarna.

Det kanske inte vore riktigt dubbelt så mycket jobb, eftersom tillväxten då skulle bli avsevärt mindre, vilket säkert också skulle gynna plantorna, som nu skattas på grova och mer än meterlånga skott samtidigt som nytillväxten långt inne vid stammarna hela tiden hämmas av att de nya skotten inte får tillräckligt med ljus och förtvinar.

Men eftersom vi hittills ännu inte lyckats genomföra två klippningar per år, är det väl tveksamt om vi någonsin kommer att göra det i framtiden.

Just nu ifrågasätter vi ju tvärtom om och hur vi överhuvudtaget ska klara av häckarna.

Så nu passar vi på att njuta och glädjas.

Trädet med de braskande gula bladen är en Prunus maackii, näverlönn.

Ett träd, som med sin vackra bark är vackert året om.

I övrigt är det ganska likt en vanlig hägg.

Det trädet har fått ange färgskalan i den rabatt jag gjorde iordning i fjor.

Just nu är det mest grönt  men cremefärgat och blekgult har tidigare under säsongen fått sufflera den gyllene barken.

När jag skrev, att vi var klara med häckarna var det egentligen bara halva sanningen.

De häckar vi nu klippt är alla avenbokshäckarna, dvs häckarna i 'den gamla 'trädgården.

Men vi har ännu inte börjat med bokhäckarna, som omger och avdelar köksträdgårdsdelen.

Det är ytterligare några hundra meter häck, som på flera håll är nästan lika höga som häckarna inne i trädgården.

Men avenbokshäckarna hade högsta prioritet just nu, eftersom de bör klippas under vegetationsperioden, JAS (juli, augusti, september), då avenbok (Carpinus betulus)  i likhet med björk, som de för övrigt är besläktade med, blöder om man klipper dem för sent.