Usch, det blev mycket tråkigheter i de förra inläggen, så nu höjer jag blicken och tar er med på en bit längs en av trädgårdens axlar.
Den, som går från Dammrummet, över dammen och ön til Lusthuset.
Den tar vi en annan dag.
Men där inne bakom häckarna börjar det hända saker....
Man får verkligen en parkkänsla och känner sig lite förtrollad av din trädgård. Hur stor är den? kramis semlan
SvaraRaderaDu skulle behöva en heltids anställd för att kunna hänga med när växterna spurtar,i ditt fall kan jag tänka mej att du bara(inte så bara)hinner ta det akuta.
SvaraRaderaMen det är ju det kontrollerade förfallet (positivt menat)som är det vackra.
I min trädgård gäller lagom rensat och jag vet hur mycket tid det tar.
Ha de bra och unna dej lite pauser.
Mariana
Åh... Jag tror att man finge tillverka många stämplar med olika adjektiv och superlativ för att rätt kunna klassificera prästaträdgården. "Magisk"? Nej, den stämpeln är för för sliten, men nog skulle jag använda en som det stod "hemlighetsfull" på. "Stram"? Ja, kanske det. "Romantisk"? Det tror jag. Och jag skulle definitivt stämpla många gånger med den stämpel som hade störst bokstäver och som det stod "VACKER" på..
SvaraRaderaKramar från din åsenväninna
...jag fyller på med spännande...förtjusande...fantastisk...
SvaraRaderaJag blir bara mer och mer nyfiken...
Älskar att få gå en tur i din trädgård, helt underbart!
SvaraRaderaÅ vilken tur att jag fick se i förra inlägget att du har ogräs också,-)
Underbar bilder från en förtjusande trädgård. Som ni kämpar! Jag bockar och bugar. Läste ditt förra inlägg och kände lite förtvivlan, tänkte att liten trädgård har sina poänger :o)
SvaraRaderaEn skön kväll önskar jag dig,
Maria
Semlan:
SvaraRaderaStor. Naturligtvis alldeles för stor för oss.
Men vi älskar varenda centimeter och skulle inte för allt i världen kunna tänka oss, att stycka av en bit, vilket vi ibland blir föreslagna.
Och vi håller inte med om att ”A garden should be rather small or else it is no fun at all”.
Mariana:
Jag tror inte, att EN hade räckt. 3 eller 4 kanske..
Och jag hinner inte ens med det mest akuta. Hela tiden är det saker som blir förstörda, eftersom jag inte hinner med. Sånt som skulle vattnas, planteras om eller flyttas. Allt det jag tänker, att jag ska göra ”imorgon” och som inte blir gjort. Just nu är det massor.
Och det där kontrollerade vilda är betydligt mycket mer arbetskrävande än det välordnade.
Utan ständig ans tar naturen snabbt över. Och då är det varken vackert eller charmigt.
Skogseva:
Det finns andra stämplar också……
Kramar
AnnCharlotte:
Inte perfekt. Vacker ibland. Men ganska spännande….
Marie:
Jag älskar också att gå runt i trädgården.
Att njuta av det vackra och se möjligheterna i det andra.
Att drömma helt enkelt.
Jag har en drömträdgård…
Maria:
Ja, vi sliter. Och vi njuter.
Och visst känns det ibland som om trädgården är på tok för stor för oss.
Men storleken är mest en tillgång, som ger möjlighet att förverkliga de idéer jag har.
Och idéerna är oftast arbetskrävande. Jag tänker aldrig lättskött eller arbetsfri när jag drömmer. Jag tänker: Vacker, vackrare eller ännu vackrare.
Och OM det blir vackert, så är det främst en arbetsseger.
Kramar till er alla
Jättehärliga bilder! Läser om kampen mot den ej så önskvärda växtligheten också.
SvaraRaderaÄven jag, fast trädgården inte är så stor och alls inte gammal, har börjat förfasa mig över att oönskade gröna grejer börjat på att ta över mina rätt så nygrävda rabatter!!! En stor rabatt är utan räddning, jag måste börja om, och den är bara 4 år gammal. Kvickrot, maskros och annat växer bara jag vänder ryggen till.
För att inte tala om alla perenner som jag satt som inte överlevt sin treårsdag...och så kommer andra livskraftiga individer och tar över deras plats...
Till och med alla lammöronen har strukit på foten i år. Tre små telningar har överlevt. Och jag som älskar lammöron. Blir knappt några sådana i trädgården i sommar.
Jag som är ganska nybörjare när det gäller trädgård (har hållit på i 5 år) har inte insett tidigare vilken kamp det är, att få allt att fungera år från år...det är ju lättast när allt är nyplanterat.
MEN om perennerna hade skött sig på det sätt de är gjorda för att göra, så hade problemet varit mycket mindre.
Ha det gott!