Somliga dagar känner jag mig rik som ett troll,
även om jag egentligen är fattig som en kyrkråtta.
Idag var en sådan dag.
Detta på grund av ett celebert besök.
Det knackade på.....fönstret.
Och där satt han.
På fönsterblecket.
Som om han tagit mig på orden:
'Välkommen in i värmen en stund!'
Under några evighetslånga minuter,
befann vi oss bara någon decimeter från varandra.
Han knackade på rutan och tittade mig rakt i ögonen.
Strök sig mot rutan.
Vi var så nära man kan komma.
Bara glasrutan och kameran skilde oss åt.
Behöver jag säga, att det var MAGISKT?
När maken kom hem en stund senare undrade han om jag jag fick fotograferat den?
Han var rädd, att han skrämt bort den...
Jag förstod inte vad han menade.
HAN hade ju flugit iväg en bra stund tidigare.
'Ormvråken!
Den, som satt på gården när jag kom hem',
sa maken.
'Har du missat den?'
Ja, den hade jag missat.
Men man kan ju inte få allt.
Och vad är väl en vråk på gården, mot ett rendezvous med traktens allra stiligaste herre?
Lycka !!! Ja det måste varit magiskt, det syns ju på bilderna, vad fantastiskt vackra de är !! Vråken kommer nog igen så du får ett skott på honom också. Ha det gott
SvaraRaderaLisa/Lisas trädgård
Ja, tänk om man hade så stiliga herrar på besök!! Återigen visar du fina fågelbilder...
SvaraRaderaVi har ett gäng tjejer som minglar i vår trädgård då och då (rapphöns) och det är ju inte så dumt det heller... dem är riktigt söta men mycket vaksamma och försiktiga! Kan bero på våra två nyfikna katterna som huserar här!
Gott slut och Gott Nytt År
önskar Åsa
Åhh.. en sådan har jag alltid önskat mig! En som är både grön och röd och brun och vit och svart. Och så får du en serverad på fönsterblecket! Ibland är livet väldigt orättvist. Jag har ju bara mina rovfåglar jag. Och dom är bara bruna. Och får jag några bra foton av dem så pajar min hårddisk.
SvaraRaderaDen röd/grön/svarta som vi hade här en gång kom aldrig mer tillbaka. Var rädd om dina - särskilt nu när du har fått ögonkontakt...
Kramar från en som är sur och arg och tvär efter ett Lundabesök
Lisa:
SvaraRaderaJa, vråken kommer säkert tillbaka men närkontakt av det här slaget lär jag få vänta på.
Gott nytt år!
Åsa:
Kunde förstås ha varit bättre foton men i stundens hetta och med en smutsig ruta, är jag nöjd ändå. Utan fotona hade jag nästan trott, att jag jag drömt.
Och fasanerna är normalt också väldigt vaksamma och alls inte så lätta att komma nära, så det gör upplevelsen extra stor.
Ha det bra!
Eva:
Serverad var ordet!
Och visst var han stilig men jag hade varit överlycklig om jag lyckats fånga de stora, bruna vingarna, som ibland synes utanför fönstret.
Och i sanningens namn tror jag inte, att Han, den stilige, såg mig. Kanske kurtiserade han sin egen spegelbild eller såg en ljuvlig grön oas där inne på andra sidan rutan. Mina sticklingar. Skulle ha smakat smaskens...
Anar det värsta vad gäller ditt Lundabesök och lider med dig.
Kramar
från din likaledes djupfrysta slättasyster
Eva
Fantastiskt! Kanske var han på flykt under vråken och ville in och gömma sig under din säng?
SvaraRaderaNästa gång får du släppa in honom ;).
Kram och Gott Nytt År!
Rikt nytt år!
SvaraRaderaOj vilket möte!
SvaraRaderaGott nytt 2011!!
Vilken stilig karl....och så kul att få fotografera på så nära håll ;)
SvaraRaderaHa en riktigt bra nyårsafton och framförallt ett riktigt GOTT NYTT ÅR.
Vilket besök! Så kul att träffas på så nära håll och att du hade kameran till hands!
SvaraRaderaGott Nytt År!
Kram
Katarina
Hej Eva!
SvaraRaderaVilket vackert möte att ha i minnesbanken! Jag saknar "mina" fasaner från Skåneland. Här i villakvarteren finns inte mycket av de större fåglarna tyvärr. Min syster bodde tidigare så att hon fick njuta av grannens många påfåglar (på Svenstorp) och det tyckte jag var oerhört exotiskt och härligt. Fast hon tyckte mest dom var skräniga;-)
Jag vill önska dig ett Gott Nytt År 2011, jag önskar dig ett snigel och sorkfritt trädgårdsparadis, och att tiden skall vara snäll mot dina planer så att du hinner ikapp dem lite!
Varmkram Hillevi
Hej,
SvaraRaderahittade din fina blogg idag. Magiska bilder!
kram Lotta
Lotta:
SvaraRaderaHelt osannolikt.
Vad han ville kan vi ju fantisera och spekulera om men fasanerna verkar faktiskt inte speciellt rädda för rovfåglarna. Fast det sitter ormvråkar i träden runt om, fortsätter de att äta, medan de lägger benen på ryggen så fort jag visar mig i fönstret.
Jag hade gärna sett, att de inte varit så vaksamma och det hade varit trevligt om de hade varit lite mer tama.
Hannele:
Igår var jag rik. Idag är en annan dag.....
Jag önskar Dig ett riktigt gott 2011.
Sophia:
Om jag inte haft fotona hade jag nästan trott, att jag drömt.
Ett riktigt gott nytt år önskar jag dig!
AnnCharlotte:
Riktigt härligt och på nytt ett tillfälle, att begränsa synfältet genom att se på omvärlden genom linsen och glömma bort det andra.
Ha ett riktigt gott nytt år!
Katarina:
Oväntat besök men kameran finns numera alltid till hands.
Jag önskar dig en god fortsättning på det nya året.
Boije:
Tack detsamma!
Hillevi:
En trädgård utan fåglar vore ingen riktigt trädgård.
En gång drömde också jag om påfåglar. Och vita duvor. Just nu är jag helt nöjd med vad naturen förser mig med.
Jag tackar för din omtanke men för tillfället ser det riktigt illa ut.
Jag hoppas, att ditt eget år kommer att bli fint.
Lotta:
Så trevligt, att du hittade hit. Och jag tackar för dina vänliga ord. De värmer i kylan.
Kramar
Eva
Kram