Denna blogg ska handla om min trädgård.
Min lustgård. Mitt eden. Mitt paradis. Mitt vattenhål. Min oas.
Min arbetsplats.
Min ögonsten.
Och om de tankar och funderingar jag har och haft kring den.
Om de tankar och funderingar jag har i den.

Om färg och form och mening.
Om arbete och material.


Om lust och fägring. Om trädgården som hägring.
Om lycka och olycka.
Om blommor och blad.
Om djur och natur.
Om fotografering.


Den är ett komplement till min hemsida.
Välkommen att titta in där också!







KLICKA GÄRNA PÅ BILDERNA FÖR ATT SE DEM I STÖRRE FORMAT.

DE FLESTA TÅL DET OCH NÅGRA KRÄVER DET.



torsdag 7 juli 2011

Hemlighuset


Så blev det klart i växthuset.
(Åtminstone för tillfället, för jag kan nog tänkas få fler idéer så småningom.)


Växthuset, som nu har fått ytterligare ett namn: Hemlighuset.
Ett tag tyckte jag, att det var synd, att jag inte kunnat spegelvända huset så, att den nya delen var den, som man kom in i.
Nu känns det enbart mysigt.
Som att gå allra längst in i det heliga, hemliga rummet där bak.
En känsla, som förstärktes när jag satte de gamla pilskärmarna, som inte längre behövdes i den nya delen, på båda sidorna om dörröppningen mellan husen.


I helgen förlängdes vattenledningen och fixerades vid armeringsnätet istället för att bytas ut mot ett rör, vilket vi ursprungligen planerat.
På så sätt kom den längre in mot väggen och den sista brädan kunde därmed sättas på plats.


De tre brädorna, som utgör arbetsbänken har fått ett benpar i ena änden och i den andra är de fästa vid rullbordet från Ikea, som fanns på plats sedan tidigare.



Eftersom vi i vår jakt på användbara brädor hittade några, som var lite väl "patinerade", d.v.s för dåliga för att kunna användas som bänkskivor, fick vi i stället  material till en ram, som käre maken skruvade fast längs hela framsidan och som fick fortsätta runt ikeabordet.

På så sätt får man illusionen, att det faktiskt är en enda lång bänk och inte bara några brädor hopsatta med ett bord.
Och skifferplattorna, som jag lagt på bordet verkar vara infällda i arbetsbänken.


(Bordets "mjölkvita ben" ska få en lätt solbränna utan sol för att smälta in ännu lite bättre.)

Vad som inte syns på fotona är, att vi dessutom satte fast några tunnare brädor (eg. en del av en gammal köksinredning) under bänkskivan. På så sätt fick jag en liten hylla, bara drygt decimetern hög men som rymmer block, pennor och kanske någon trädgårdsbok.

Nu lämnar jag växthuset.
I alla fall på bloggen men i verkligheten är det där jag ofta befinner mig.
Så om ni inte hittar mig, vet ni var jag är.
I Hemlighuset.


Som avslutning en bild av det växthus jag köpte på Blocket för mindre än ett år sedan för ett tusen kronor:



Mellanskillnaden är ett antal arbetstimmar plus en massa gammalt "kanvarabraattha", som jag sparat tidigare och nu plockade fram ur gömmorna.



13 kommentarer:

  1. Fantastisk drivhus du har. Genbrug er godt, økonomiskt og man får brugt sine kreative sider.
    God dag fra Helga

    SvaraRadera
  2. Vad ni är duktiga!!! Från insidan ser det ut som om växthuset är riktigt gammal och "inarbetat".

    Ha det gott!
    /Ruben

    SvaraRadera
  3. Så himla fint ni fixat det i växthuset, ser väldigt härligt ut!

    SvaraRadera
  4. Bra att ha grejor är bra att ha i lager.
    Finaste hemlighuset jag sett på länge....
    Ha det bra :)

    SvaraRadera
  5. Mysigt är vad det ser ut att vara!
    Ett himla pyssel att få till det kan jag förstå.
    Ha de bra
    Mariana

    SvaraRadera
  6. Det ser väldans fint och mysigt ut. Och visst är det bra med kanvarabraatthasaker!!!

    Åsa

    SvaraRadera
  7. Det ser så oerhört mysigt och ombonat ut i ditt Hemlighus / Kram gittan

    SvaraRadera
  8. Smart, fiffigt och återbruk. Kan inte bli bättre...jo, så är det vackert också! ha det så bra i ditt hemlighus...

    Kram Anna Vattenkanna

    SvaraRadera
  9. Väldigt, väldigt fint. Jag gillar skarpt brädan och skifferplattorna som lurar ögat.
    Kram

    SvaraRadera
  10. Helga:
    Håller med dig i allt! Genbrug är min melodi.
    Tack för dina rader!

    Ruben:
    Tackar ödmjukast! Ja, det är en helt annan känsla därinne nu än det var när vi satte upp det.
    Och därute.... Det kunde väl ha varit vackrare där också. Men det krävde mycket mer arbete och tiden var knapp när huset skulle monteras, så jag lät mig nöjas med att ”bara sätta upp det”. Eg. önskade jag, att vi skulle ta ner det befintliga huset, byta plats på dem, gjuta en riktig sula och mura upp en sockel, bredda dörren, kanske måla aluminiumskrovet och lite annat....
    Men så blev det alltså inte. Men man kan inte få allt och jag är så glad ändå.
    Och jag tror dessutom, att vi ska kunna snygga till det runt huset, så det blir helt OK.
    Ha det bra!

    Lydia:
    Tackar! Trevligt, att du kommit på besök och att du tog dig tid att skriva några rader. Det uppskattas (även om jag erkänner, att jag själv är dålig på att skriva komentarer – så dubbelt tack!)

    AnnCharlotte:
    Man ska ALDRIG kasta något! Allt kan vara bra att ha. Någon gång.
    Tack för det. För det finns många fina hemlighus..
    Ha det bra du också!

    Mariana:
    Jättemysigt! Svårt att slita sig och gå ut därifrån.
    Jo då, en del pyssel var det allt men det gillar vi (åtminstone jag).
    Kreativ problemlösning med stor belöningspotential.
    Ha det bra själv!

    Åsa:
    Jag tycker själv, att det är väldigt mysigt och fint och är så glad för det.
    Jag riktigt pyser av glädje och stolthet när jag går in där.
    Utan alla gamla brädor och inredningsdetaljer hade det inte blivit mer än ett trist aluminiumhus.

    Gittan:
    Mysigt, snyggt och väldigt praktiskt!
    Kram

    Anna:
    Vackra ord och när du lägger till vackert, så blir de som ljuv musik. Precis som mitt lilla återbrukade standardhus
    Kram

    Lotta:
    Tack så mycket! Jag tror, att den lilla ”listen” runt arbetsbordet var den detalj, som gjorde den största skillnaden. Gissa om jag var glad när vi hittade en extra bräda, som vi kunde använda till det..
    Kram

    Eva

    SvaraRadera
  11. Jag kan personligen vittna om detta växthus skönhet, rymlighet, trevlighet, praktiskhet(!?), växtfullhet och alla andra trevligheter! En plats att dra sig undan omvärlden och sjunka/försjunka i allt som växer, gror och slingrar sig både i och utanför glasväggarna.
    Eftersom 'mjölkvita' ben (och/eller armar) inte är så åtråvärda i våra dagar blir det säkert bra med en duvning med penseln...
    Kram från Eva

    SvaraRadera
  12. Jag vill också ha ett glädjehus/hemlighus/växthus, det känner jag tydligt när jag ser ditt! Men det blir nog svårt att få plats med så jag får nog istället försöka piffa upp mitt tråkiga och röriga uteplanteringsbord...
    Kram
    Katarina

    SvaraRadera
  13. Eva:
    Tack söta du! Och just denna gång håller jag med dig. När det gäller växthusets förträfflighet flödar jag över av stolthet.
    De mjölkvita ska få sin duvning men kommer nog alltid att påminna mig om dig.... Ja, vårt samtal i alla fall!
    Kramar

    Katarina:
    Kan varmt rekommendera det! Kanske kan du klämma in 10 kvadratmeter någonstans... I annat fall har du ju faktiskt en underbar vinterträdgård att glädjas åt. Den är jag väldigt avundsjuk på.
    Och jag tycker rakt inte, att ditt arbetsbord vare sig var särskilt tråkigt eller rörigt. Snyggt! Mycket snyggt! Har kikat på det åtskilliga gånger.

    Kram
    Eva

    SvaraRadera