Denna blogg ska handla om min trädgård.
Min lustgård. Mitt eden. Mitt paradis. Mitt vattenhål. Min oas.
Min arbetsplats.
Min ögonsten.
Och om de tankar och funderingar jag har och haft kring den.
Om de tankar och funderingar jag har i den.

Om färg och form och mening.
Om arbete och material.


Om lust och fägring. Om trädgården som hägring.
Om lycka och olycka.
Om blommor och blad.
Om djur och natur.
Om fotografering.


Den är ett komplement till min hemsida.
Välkommen att titta in där också!







KLICKA GÄRNA PÅ BILDERNA FÖR ATT SE DEM I STÖRRE FORMAT.

DE FLESTA TÅL DET OCH NÅGRA KRÄVER DET.



torsdag 6 maj 2010

Misslyckat



Ny dålig timing. Nu för tidpunkten, att fotografera den förhatliga svalörten.



Solen sken och marken lyste gul.
Bra. Jag tänkte fotografera både eländet och effekten av mina nya lökväxter. Skulle bara.......
När jag var klar med vad jag skulle göra och kom ut med kameran, var eftermiddagen sen och svalörtblommorna hade redan dragit ihop sig för dagen.


Sedan blev det kyligt och svalörten grinar lika illa som jag. Kniper och tjurar. Och vägrar att lysa.
Så inlägget får anstå.


Några foton blev det i alla fall. Lite upprepning av temat i föregående inlägg. Men det är, som ska framgå nedan, representativt för min trädgård. Och det handlar fortfarande om dammpartiet, även om det nu börjar hända saker inne i trädgården också.



Som synes, använder jag (ofta) samma växt på olika ställen i trädgården. Detta, som en nödvändig konsekvens av att ha liten kassa men det är alls inte någon negativ konsekvens. Tvärtom.


Att samma växt återkommer, ger en känsla av sammanhang, kontinuitet. Att trädgårdens olika delar, olika rum, hänger samman. Är samma trädgård,oavsett om det är den formella delen eller den lite vildare. Det ger harmoni åt trädgården. Och det blir inte heller tråkigt, eftersom det är så, att samma på växt ger olika intryck, beroende på sammanhanget.


                                                                                                      (Bild från 2009)

Planterad i en rabatt ter sig växten mera välordnad än om samma växt planteras i trädgårdens vildare delar, där den genast ser mer naturlig ut. (I de flesta fall. Det är inte alla växter, som enligt mitt förmenande, passar in, om det ska se naturligt ut.) Dessutom beror intrycket av den enskilda växten till stor del på i vilket sällskap den står.

                                                                                         (Bild från 2009)

Detta är en del av det, som är så spännande med att måla med växter. Det är inte bara, att köpa en vacker växt och stoppa ner i jorden (och med rätt förhållanden för växten). Genom att låta växterna samspela får man fram helt olika verkan. Växterna 'gifter sig' med varandra och fram träder en helt ny effekt. De är som skådespelare. Beroende på pjäs, motspelare och scenografi blir en skicklig skådespelare ett med rollen just där och då. Och blir något helt annat än den person han/hon är i sig själv. Samma sak med växterna. Den lilla oansenliga växten kan med rätt stöd träda fram och få en framträdande roll, medan den påträngande och aggressiva växten kan tonas ner genom ett lugnare sällskap. En färgnyans, som i sig själv inte är så upphetsande, kan med rätt sällskap bli alldeles oemotståndlig.


Det var ju lite av detta jag ville testa med att istället för att kämpa med svalörten, försöka få den att framstå i en annan dager, genom att ge den andra motspelare.

Hoppas få lite bättre fotoförhållanden och visa senare istället......

19 kommentarer:

  1. Jag älskar att se bilder från din trädgård.
    Bilderna är går att njuta till vad du än säger!!!
    Annika

    SvaraRadera
  2. Fina bilder. Jag tycker om den med ormbunken framför rododendron.
    Ja, så är det ibland. Man ska bara... sen helt plötsligt kan det vara försent för något annat. Åtminstone fick du annat gjort.

    Annelie

    SvaraRadera
  3. Så vackert. Visst ger det spänning...möten mellan olika växter. Och det är skönt att ha några stöttepelare som återkommer. Det tycker jag också om...

    SvaraRadera
  4. Du är fantastiskt duktig!!Njuter av din trädgård! Kramis semlan

    SvaraRadera
  5. Håller med dig om upprepningar! Du har ju så fint att det inte är klokt!

    SvaraRadera
  6. Stämningsfulla bilder,kan inte se mej mätt på din trädgård.
    Mariana

    SvaraRadera
  7. Och sedan kunna vi fråga oss; Varför fotografera dem vi hata? Varför inte bara svära åt dem? Varför inte bara ösa spott och spe över dem? Varför inte nöja sig med att mala dem till mos? Varför, varför hylla dem med gyllene bilder?
    Men jag förmodar att du hade gjort något ytterligt vackert av det gula som skymtar fram mellan det blå och det vita! Om det kan bli vackrare...
    Nu vet jag precis vad jag ska ha vid brunnen: Ormbunkar!
    Kramar från åssystern

    SvaraRadera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Jag önskar er alla en riktigt skön helg, det bistra vädret tll trots!

    Annika:
    Tack snälla du! Så roligt, att du uppskattar mina bilder. Jag blir så stolt och faktiskt också lite mallig. Men du! Det finns bilder du inte skulle vilja se……

    Annelie:
    Jag tackar. Ormbunkarna tillhör mina favoriter, som jag tycker passar överallt. Och de associationer de ger av ursprunglighet, djungelkänsla, spetsar och tårtpapper, är så motsägelsefulla, vilket tillför en känsla, som är få förunnat.

    AnnCharlotte:
    Tack! Som med människor. Spännande med nya bekantskaper men tryggt med gamla bekanta.

    Semlan:
    Tusen tack! Så snällt av dig och så roligt, att kunna bidra till ditt välbefinnande!
    Kram

    Marie:
    Håller med dig! Vissa ställen är vissa dagar så vackra, att det inte är klokt. Men det finns annat också. Andra ställen och andra dagar.

    Mariana:
    Jag tackar ödmjukast. Stämningen är för mig nog det viktigaste i trädgården, så om jag kan förmedla det jag vill se i min trädgård, blir jag jätteglad. Du är så välkommen tillbaka.

    Skogseva:
    Vem har sagt, att jag skulle hylla dem? Jag tänkte visa en förfärlig samling uppblåsta, högfärdiga, optiskt bullrande dominanta fult gula blomster, som bara vill överrösta allt i sin väg. För att förklara för den, som inte förstår hur jag kan tycka illa om en så söt liten gul solstråle……..
    En och annan hade varit OK men de, som på fotot anspråkslöst lyser lätt mellan sippor och scilla på ön, är tyvärr inte representativa för den (netto)gula majoriteten. Och några tusen kvadratmeter av dem, är rätt många för mycket.
    Det blir säkert jättebra med ormbunkar vid brunnen. De kan man inte få för mycket av. Tycker jag!
    Kramar

    Eva

    SvaraRadera
  10. Puh, vilka vackra bilder. Och ormbunkar. Gillar dem verkligen. Snyggt innanför tuktad häck. Verkligen. Ha det så skönt!

    SvaraRadera
  11. Oj oj oj ... Eva ... vilka bilder du bjuder på. Jag kan titta på dom om och om igen. Dom är fantastiska precis som scenen vid ön i din trädgård verkar vara. Att låta samma växter återkomma på olika ställen tycker jag är en fantastiskt idé. En växt kan ju se helt olika ut beroende på sällskapet den växer tillsammans med.

    En riktigt skön helg önskar jag dig!

    SvaraRadera
  12. Lillebeth:
    Jag tackar ödmjukast. Och att jag gillar ormbunkar märks väl? Vilt, frodigt och elegant på samma gång. Och passar överallt, om du frågar mig.
    Ha det bra du också!

    Anita:
    Jag kan inte mer än att tacka och det gör jag med en djup nigning.
    Det finns många växter, som återkommer men det finns också andra teman, som jag upprepar. Gångmaterial, sittplatser mm. Men det återkommer jag till.
    Ha en fortsatt skön helg!

    Eva

    SvaraRadera
  13. Jag hittade hit via Skogseva när jag bloggade runt lite. Vilken fina bilder du visar på din blogg, för att inte tala om vacker trädgård - och stor verkar den vara! Kommer gärna tillbaka hit!

    Vårhälsningar
    Elisabet

    SvaraRadera
  14. Härliga bilder. Njuter du har en riktig drömträdgård. Är så fint med alla häckar och ormbunkar ja allt. Ha en fin kväll/Gela

    SvaraRadera
  15. Vilken fantastisk trädgård! Det är som du säger oftast vackrare när bara ett fåtal växter återkommer. Det ger ett lugnare intryck och mindre mager plånbok.

    SvaraRadera
  16. Elisabet:
    Jag niger och tackar. Ja, den är 'ganska' stor. Och du är så välkommen tillbaka.

    Gela:
    Den ÄR en dröm......
    Ha det bra du med

    Mylla:
    Tackar. Det är inte så ofta ambition och plånbok har samma preferenser, så det är helt perfekt.
    Fast jag måste ju erkänna, att det finns MASSOR av växter jag skulle vilja ha..

    Eva

    SvaraRadera
  17. Fantastiskt härliga bilder....vilken trädgård du har. Jag har just konstaterat att mina ormbunkar har spridit sig och hoppasdet är ett gott tecken för jag gillar de skarpt.

    Ha en skön söndag kväll
    Anna

    SvaraRadera
  18. Suck, jag har just avnjutit hela din hemsida och större delen av din blogg..... Såå vackert!
    Jag blev rekommenderad till din sida från Ulf på Zetas Trädgårdar i södra Stockholm. Han har själv en fin bildblogg från sin kolonilott.
    Och så lyckades jag besöka dig när du avbildar mina favoritväxter, ormbunkarna:-)

    Jag ser fram mot fler inlägg! Ha en skön kväll.

    SvaraRadera
  19. Anna:
    Tackar!
    Om det är bra eller dåligt beror på vad man prioriterar. Extra plantmaterial av en favorit är en bonus tycker jag men kan också betyda merarbete om de springer iväg någonstans man inte vill ha dem.
    Ha en skön vecka trots busvädret

    Hillevissan:
    Så trevligt att du hittade hit. Och jag blir förvånad över din väg hit... Dubbelt trevligt och smickrande. Underbara Zetas, som jag inte besökt på flera decennier. Men jag har ju bl.a. på din blogg kunnat konstatera, att de håller stilen.
    Jag ser fram emot fler besök och gärna kommentarer.
    ha en skön vecka!

    Eva

    SvaraRadera