Denna blogg ska handla om min trädgård.
Min lustgård. Mitt eden. Mitt paradis. Mitt vattenhål. Min oas.
Min arbetsplats.
Min ögonsten.
Och om de tankar och funderingar jag har och haft kring den.
Om de tankar och funderingar jag har i den.

Om färg och form och mening.
Om arbete och material.


Om lust och fägring. Om trädgården som hägring.
Om lycka och olycka.
Om blommor och blad.
Om djur och natur.
Om fotografering.


Den är ett komplement till min hemsida.
Välkommen att titta in där också!







KLICKA GÄRNA PÅ BILDERNA FÖR ATT SE DEM I STÖRRE FORMAT.

DE FLESTA TÅL DET OCH NÅGRA KRÄVER DET.



tisdag 17 maj 2011

Projekten


Tänkte, att ni skulle få ta del av några av de projekt, som finns på vår åtgärdslista.
De, som jag ständigt återkommer till då de gång på gång blivit fördröjda....
Dvs.visa er det ni hittills aldrig fått se eller möjligen från en synnerligen välvillig kameravinkel.

Några projekt är större och andra lite mindre.
En del projekt har varit inplanerade redan från början, andra har tillkommit och en del är faktiskt renoveringsobjekt, där vi behöver åtgärda sådant som blivit förstört.
Några hade jag tänkt, att vi skulle åtgärda redan i år medan jag inser, att andra nog aldrig någonsin kommer att bli klara.
De flesta ligger någonstans mitt emellan möjligt utförande och svävande drömmar.

Kastanjens fall innebar på kort sikt, att flera av årets projekt nog gick i stöpet direkt.

Lite oordnat men i den ordning projekten presenterar sig när man rör sig genom trädgården:
  • Vardagsrummet
Det första rummet man kommer in i när man går ner i trädgården

        
ser ganska prydligt ut vid en första anblick men här behövs verkligen en ordentlig insats.
En gräsmatteyta, som saknar avgränsning mot en 'rabatt' på ena sidan och vad som värre är, håller på att bli uppäten av jätteparkslidet på den andra.
Några VP-rör är sedan länge utlagda för att markera en tänkt kant mellan 'rabatten' och gräsmattan och den ska kompletteras med motsvarande på andra sidan mot parkslidet.
Men då måst vi först ha fått kontroll på slidet. I vår har jag försökt få bekräftat om det alls går att begränsa det med hjälp av någon sorts barriär.


Om inte, är hela detta rum snart en enda parkslidedjungel.... (Tidigare inlägg om parkslidet.) Alternativet är, att helt ta bort parkslidet, vilket vore både synd och arbets- och tidsödande. Det skulle nog innebära, at vi inte kan odla något på biten på flera år, vilket i sin tur skulle innebära, att en väldigt bärande del av trädgårdsupplevelsen (fullt i klass med några av häckarna) skulle gå om intet.
I kanten mot Plantskolan hade jag tidigt rensat och förberett en annan rabatt.
Men så kom några hos sonen uppgrävda rhododendronplantor i vägen. De sattes i ekfat och stora plastkrukor och placerades i den tänkta rabatten. Och där står de fortfarande. Nu är de troligen rotade på platsen genom krukornas dräneringshål men borde förstås få en anständig plantering. Det är ett under att det fortfarande lever i sina krukor. Och 'Rabatten'.... ?


  Ja, vad ska man säga?
En samlig krukor men knappast en rabatt.
  • Längs höga häcken
finns en gång ner mot nedre delen av trädgården. Något av en axel (gammalt inlägg om den) i trädgården.
 Den gång, som är den som mest av alla stråk används för transporter genom trädgården.


Här syns tydligt bristen på kontrast.
Mer än 4 meter hög häck möter grönt golv och över alltihop ett grönt tak.
Redan från allra första början tänkte jag mig här en markering mellan  häck och det gröna golvet.
Eftersom stråket är skuggrikt och alltså också välanvänt har gräset svårt att klara sig.
Egentligen skulle denna gång varit belagd med singel men vi har sagt, att vi inte vill ha singel där av flera anledningar. En är, att detta är ett parti, där vi måste använda en stor byggställning för att kunna klippa häcken, som mäter över 6 meter i det högsta hörnet och det är inget önskeläge att köra ställningen på singel..
Istället hade jag tänkt mig en markering mellan häck och mark längs hela sträckningen i form av en remsa  sten/betongplattor. Bortom grinden skulle denna stensatta markering tas upp mot dammsidan. Däremellan hade jag tänkt gräs ev förstärkt med någon stensättning. Kanske ett diagonalt band av rutor, som förstärker rörelsen framåt på den sträcka, där gräset har som svårast att klara sig.
Brädorna, som kan skönjas på bilden ovan användes för att skjuta byggställningen på men jag lät dem ligga kvar för att markera min tänkta stenkant.
Nedan ett gammalt foto, som jag (för väldigt många år sedan) ritat in stenkanten på.


Prioritet: HÖG! Mycket hög.
  
  • Finrummet med Damm och terrasser, pyramidavenboken och rabatterna
Hu, så mycket och bitvis jag vet egentligen inte varken var jag ska börja eller ens riktigt vad vi ska göra.

Detta är vad vi ser från husets fönster och det är också det, som möter besökaren, som kommer in i trädgården.



Dammen framför sovrumsfönstret läcker som ett såll.
Till en början fyllde vi på vatten dagligen och lyckades hålla vattennivån på en någorlunda nivå. Successivt krävdes mer och mer vatten, vilket vi inte hade tillgång till och dammen fick torka ut sedan jag tömt brunnen vid en påfyllning.
Vi försökte gjuta nya näckrosbrunnar och ny botten och laga en bit upp men det räckte inte.
Sedan dess är dammen ett stort tomt hål mest påminnande om en dyster grav.
 Fult och trist och dessutom saknar jag reflexerna av ljusets speglingar i vattnet, som syntes i taket på sovrummet när jag vaknade.
Prioritet: Mycket hög!


I linje framför huset finns eller borde finnas några 'terrasser', som är alldeles övervuxna och som borde åtgärdas.
I anslutning till den läckande dammen finns ett stensatt parti, som nog tyvärr måste läggas om om vi tvingas gjuta om dammen. Men redan nu är stenläggningen både ojämn och övervuxen. Gången mellan dammen och 'rabatten' är numera så smal, att det är förenat med fara att passera dammen.
Mellan denna terass och huset finns en f.d rabatt med grovt förvuxen (4 meter hög) buxbom infilterad av kirs och björnbär.



Partiet framför verandan domineras av några förvuxna schersminbuskar, som inte ens doftar. De är nu så stora, att inget av terassen längre finns kvar... Ska vi beskära dem eller ta bort dem och ersätta med något mer lämpligt i storlek?
Slänten ner mot den runda häcken är en plåga att klippa och är tänkt att ersättas med en låg mur klädd med murgröna mot gången nedanför, så som det redan är gjort på en av kortsidorna.
Och terassens sjöstensplattor ska läggas om eller bytas ut. (I trappan ner från terassen valde vi, att helt enkelt vända på de befintliga plattorna för att få en slät yta när vi breddade trappan. En enkel lösning för att få bort den fula beläggningen.)

Längst bort längs huset finns ett parti, där det fanns en gammal svarttall, som tynade bort underifrån. Till slut valde vi att ta bort den.


Då dök det upp fingerborgsblommor, som vi en gång sått in där och ett år var det riktigt fint.
Men nu är det bara skräpigt.
Tanken är en liten stensatt terrass med plats för ett litet runt bord och några stolar, eftersom detta är ett av trädgårdens få ställen (det enda?) med eftermiddagssol. Jag testade med en stol där i fjor och det kändes riktigt bra!


Terrassen ska avgränsas mot den lilla gräsmattebiten närmast huset med några förvuxna buxbomplantor (finns i köksträdgården), som ska klippas till på liknande sätt som terrassen på motsvarande sida (foto nedan) och därmed bilda en pendang till den.


Nu känns det som om det är för sent att flytta plantorna i år. Och stubben måste bort och plattor ska läggas.....


I det projektet ingår också ett vattenprojekt, där regnvattnet från husets rännor ska ledas fram till sumpen i anslutning till dammen på andra sidan verandan..........


Idéerna finns alltså men de ska konkretiseras och genomföras....
Hög prioritet för alla delarna!


I rummets andra sida finns en pyramidavenbok, som vi planterade ganska snabbt efter vi flyttat in.
Vi trodde, att den skulle växa pyramidalt men se det gör den inte alls.


Istället har den blivit ett ostyrigt stort och brett träd, som växer in häckarna och skuggar de två tvillingrabatter, som var tänkta att vara soliga och torra. Nu är den ena ständigt skuggad och symmetrin håller inte, eftersom lavendeln och de gråbladiga solälskarna tynat bort. (Tror ni kan ana frånvaron av grått i den bortre rabatten.)


Trädet måste antingen sågas ner eller möjligen beskäras mycket hårt och vi har bestämt oss för att chansa på att beskära det men har hittills inte hunnit göra det när det är lämpligt. Fortfarande är vi också osäkra på hur det ska skäras... Som en paraply eller som den ursprungliga pyramiden? Eller kanske en kub?

Innan det är gjort är rabatterna i all fall omöjliga i det utförande jag planerat.

  • Längs vägen
Det område där kastanjen behagade lägga sig.


Ett område, som vi aldrig gjort något åt. Det skulle ha rensats och den befintliga buskvegetationen skulle ha förtätats. Nu slogs det, som faktiskt fanns istället till marken. Det skulle också ha avgränsats både ut mot vägpartiet och mot trädgårdssidan.
Tanken har hela tiden varit en singelgång parallellt med vägen. En förlängning av grusplanen, som skulle knytas ihop med ett singelstråk inne i trädgården. (Och som alltså egentligen skulle avslutas med den gång längs den andra /tredje häcksidan som jag redan nämnt.)
Kastanjens fall satte lite fart på arbetet...
Men detta var INTE vad vi skulle ha prioriterat. Och resultatet inte vad vi önskat.
Rapport av vad vi gjorde kommer.


  • Mot P plats
Allra längst bort i trädgården hade jag avsatt ett område som Rosenträdgård.
Det visade sig nämligen snart, att förutsättningarna för att odla rosor i denna trädgård var långt från optimala.
Den lätta sandiga jorden gjorde, att rosorna visserligen blommade rikligt men sedan visade sig i all sitt elände. Svartfläcksjuka och rost gjorde, att de alls inte var någon njutning men om jag satte rosorna längst bort, skulle det vara mödan värt, att gå hela vägen dit ner för att njuta av doften och prakten när de blommade och sedan skulle man inte behöva se eländet....

Trädgården avgränsades mot det, som då var kyrkans P-plats av en drygt 4 meters hög och tät thujahäck. En häck, som dessvärre inte stod på vår sida av tomtgränsen, som misssköttes och blev gles.
 Och därefter sågades ner.


Vilket betydde öppet mot en P-plats, som dessutom kom att användas av helt andra än
 kyrkogårdsbesökare...
Området lämnades åt sitt öde. Liksom resten av trädgården.

Redan tidigt drömde vi om en ny häck.
 Eller kanske rentav av en mur mot P-platsen. En HÖG mur.
 Men förhandsförfrågan hos byggnadsnämnden gav negativt besked.
Och en mur skulle kosta en mindre förmögenhet.
Men drömmen om en ordentlig avgränsning mot P-platsen har hela tiden funits kvar
 och när nu förhållandena nu tycks ha stabiliserats i byn börjar vi på nytt drömma om den.


Här en bild, som jag lånat av Ruben (med fina bloggen Rubens rabatter), av en mur, som påminner om murar vi sett på andra håll och som skulle passa fint i miljön....  Kanske med fack i leca/siporex?
Något att drömma om.

Själva markbiten, det rum som var vikt för Rosenträdgården, har också här vuxit igen av kirs och björnbär.
Men det är ett parti som alltså kan ses utifrån och jag har länge känt ett behov att att snygga till det.


Även om de ursprungliga idéerna av rosenträdgård med en stiliserad bäck i form av en kanal med avslutande halvmåneformad damm med litet fall har lagts åt sidan finns grundidéerna kvar.
I vintras började jag skissa på en liten fuskuppsnyggning med hjälp av annueller.
De småplantor, som nu frodas i min lilla plantskola.
Men på grund av kastanjefallet blev området aldrig ens grundrensat.
Återstår att se om jag överhuvudtaget kan plantera något för att få/ge en vision av hur det skulle kunna se ut......
Snart vet vi.
  • Stora Dammen
En av trädgårdens absoluta tillgångar och själva anledningen till att vi en gång köpte fastigheten.
Men det skulle visa sig, att det nog varit betydligt enklare att köpa något annat och ha grävt en damm på lämpligare ställe....
För dammen måste rensas, vilket verkligen är trädgårdens 'Mission impossible'.
Inga maskiner kan komma till och att göra det för hand är ogörligt.

  • Bakre dammpartiet
Längs dammen baksida hade vi gjort en stenkantad gång med känsla av stig längs bäck i skogsbrynet.
Över de stora stenbumlingar vi baxat dit vällde stora bladväxter och halvvilda blommor.


 Trädgårdens baksida vette mot ett stycke åker och vi hade gjort små hål i planteringen för att kunna blicka ut mot det omgivande landskapet.
För ett antal år sedan begåvades vi med en ridbana längs nästan hela tomtens baksida. Träd och buskar togs bort och istället blev det dessutom ytterligare en P-plats.


Nu är gången framtagen på nytt men av dammkantens frodiga planteringar finns inget kvar.  Alla de stora bladväxterna blev uppätna av sniglar och resten övervuxet av plister. Åtskilliga av de stora stenarna har dessutom rasat ner i dammen under vintern i samband med översvämningen.
För att ändå kunna få lite känsla av skogsbryn krävs framför allt någon form av hägn eller staket. Lite glest, som släpper igenom ljus och vind men som silar synintrycken. Viktigt dessutom för hela dammpartiet, eftersom fonden definitivt inte är den tillgång den en  gång var.
Men det handlar om 100 löpmeter högt staket på ett område, som är både ojämnt, stenigt och igenvuxet. Svårsatt och dyrt.
Prioritet HÖG men ett projekt, som kommer att ta en hel sommar i anspråk och därmed hela tiden skjuts fram.

  •  Skogen
Egentligen inte så mycket till skog men ett parti, som vi när barnen var små avsatte som Lekplats med plats för lekstuga, tältplats med egen grillplats, stort klätterträd med  repstege och lian att svinga sig i från en konstgjord liten kulle.


Tanken var, att senare göra någon form av woodlandplantering här...
Osäkert projekt men det måste under alla omständigheter saneras. Det är på god väg att växa igen av såväl sly som parksallad och kirskål och är desstom ett riktigt sorknäste.


  • Köksträdgården
Den köksträdgård vi under drygt en 10-årsperiod byggde upp innan den växte igen.



Den ska få ett alldeles eget inlägg.

  • Orangeri med plantskoledel 
 
Ja , detta tillhör avgjort mera avdelningen Drömmar än Projekt.
  •  Plantskola
Den gamla köksträdgårdens/plantskolans/ankgårdens återskapande till en liten plantskoledel.


På gång!
Rapport kommer.



Utöver dessa definierade projekt, som bara är ett axplock på saker, som behövs göras finns en lång lista på 'små' projekt.
Som att gräva om och föryngra de rabatter vi anlade för 25 år sedan.
Lägga om samtliga gräsmattor.
All beskärning och föryngring av buskage och häckar som vi försummmat.
Borttagande av ett tiotal träd.
Att fixa till en del gångar och annat som farit illa under åren de inte sköttes.


Dessutom, förutom det löpande underhållet på huset hade jag hoppats, att vi skulle kunna iordningställa källaren och uthuset.
Två drömprojekt, som funnits med under alla våra år här.

Källaren (som är något av ett souterrainplan) innehåller bl.a. ett gammalt församlingsrum på ca 40 kvadratmeter.
Redan från början hade jag här planerat att ha Galleri kanske i kombination med lite kaffeservering vid eventuell visning av trädgården.... Nu grovarbetsrum och skräpkammare. Tömning och städning påbörjades i vintras men sedan blev det barnkammare till mina småplantor.
En bromskloss har varit de dåliga källarfönstren. Ska vi byta ut dem? Bör i så fall göras innan vi putsar och gör iordning. Stor kostnad alltså, som  måste ställas i förhållande till mycket annat som bör åtgärdas.
Men MYCKET efterlängtat.

Det andra projektet är uthuset, där jag redan från början lade beslag på ett rum.
Detta  rum hade ursprungligen en genomgångsdörr till utedasset och gris-/hönshuset på husets baksida och vidare därifrån till en dörr, som leder ut till Plantskoledelen..
Dörren är  igenmurad sedan länge men på baksidan syns den ursprungliga dörröppningen.
Om man kunde öppna upp igen, skulle jag få tillgång till ett bra förrådsutrymme och inte minst direktkontakt med växthus-/plantskoledelen på andra sidan uthuset.
Men det kräver bl.a en ny ytterdörr på uthusets baksida
Det kändes, som om det skulle kunnat bli av nu men med de haverier vi nyss genomlidit är det inte längre lika troligt. Men hoppet och drömmarna fortsätter att frodas.
Tycker ni, att jag är en galenpana? Totalt tokig? Att jag gapar över det omöjliga?
Lugn.
Jag har hört det så länge vi bott här.
Lika ofta har jag fått ofta höra, att jag ska ta det lugnt!
Att "Rom inte byggdes på en dag".
Att det kommer en dag i morgon också.

Men som ni ser, finns det projket för väldigt många år framåt.
Förutom att allt kostar pengar, ska det dessutom göras av oss själva samtidigt som vi försöker hinna med det löpande underhållet av trädgård och hus, så vi har jobb många år framåt, vilket betyder att vi kommer att vara döda innan vi blir klara, så det gäller faktiskt att sno på lite....!
Jag vill ju gärna hinna se hur det blir och kunna njuta av det innan det är för sent.
Så den som lever får se vad vi kan få gjort och den som följer bloggen likaså.

Till den, som tycker att listan är tyngande och kravfylld vill jag säga,
att den för mig är en enda lång lovsång över möjligheter.

Bara TÄNK så fint det skulle kunna bli - igen!

Och jag älskar projekt. Knappt hinner vi börja med ett förrän jag i tankarna redan är igång med nästa.
Tyvärr är det ju inte riktigt lika lätt att realisera drömmarna men som vanligt:
Jag ser framför mig hur det skulle kunna bli och njuter av det i min drömvärld.

I kommande inlägg ska ni i alla fall få se något av det vi faktiskt kommit igång med.

PS. Det var inte lätt, att hitta bra bilder på det fula! Det verkar som om kameran hela tiden valt bort just det, som jag nu ville visa....... Och eftersom jag inte vill belasta den redan överfyllda datorn med nya bilder (av fulheter) har jag plockat i mitt bildarkiv.

  

14 kommentarer:

  1. Mamma mia, vilken lista! Modigt av dig, att till och med sätta den på pränt. Jag väljer att ha en mental lista så att ingen skall kunna kolla om saker blivit gjorda!!!
    Driver du en plantskola, eller har det funnits en tidigare?
    Tänk, att min bild kom med på ett hörn! Kul!! ;-)
    Ha det gott!
    /Ruben

    SvaraRadera
  2. Oj!!!
    Det enda det är gott om är ont om tid.
    Och här gäller det att ha massvis av tid misstänker jag. Er trädgård är ju oändlig... och vacker!
    Projekten verkar ju så spännande!
    Ha det gott!
    Kram Pella

    SvaraRadera
  3. Ooops! Första gången jag kikar in på den här bloggen men jag vet inte om jag återvänder. Du har ju så fina bilder att jag drabbas av yrsel! Kan inte vara bra ;)
    Jenny

    SvaraRadera
  4. Himmel, jag blir alldeles svettig då jag läser din lista!Men en del ganska roliga projekt också.
    Ha en underbar dag!!

    SvaraRadera
  5. Har du ingen skola med trädgårdsutbildning i närheten som kan komma och praktisera/jobba i trädgården?
    Det som ger fin stämning i din trädgård är just återtagandet av naturen till fint förfall som är vackert.
    Förstår att man vill mycket men man mår inte bra av att hålla på överallt.
    Ta det varsamt
    Mariana

    SvaraRadera
  6. Ojojoj...lite att bita i.
    Att det inte finns bilder på det "fula" är inte så konstigt...ögat väljer ju det vackra...gissar att jag skulle se det vackra först om jag var i din trädgård på riktigt.
    Men vilken massa jobb ni har...hoppas du kommer en lång bit på vägen innan det är dags att kasta in handuken ;)))
    Ha det bra...

    SvaraRadera
  7. Kom att tänka på att "min" damm också läcker men den brukar täta sig själv efter ett tag när den är tillräckligt smutsig....fast den är inte så djup så det handlar nog inte om liknande mängder vatten som din....

    SvaraRadera
  8. Och jag som just lovat käre maken att nästa sommar ska vara helt projektfri. Inte för att jag tror att jag kan hålla det, men ett endaste litet projekt är ju å andra sidan ett intet mot dina stora och många som skulle kunna hålla trädgårdsanläggare med heltidsarbete under flera år! Betänk, du kvinna, även om jag vet att du liksom jag njuter av arbetet, att kroppen har sina begränsningar, tiden likaså och vad beträffar kostnader för det hela...
    Ni har ju en fantastisk och underskön trädgård som den är, skavanker finns som bekant i alla trädgårdar och ibland får man väl ta till enkla lösningar för att hinna med. Man får skyla över, strunta i, kanske till och med dra ner på sina krav. Man får kanske nöja sig med att till sommaren sätta ut tio krukor i stället för etthundrafemtio = vattningsbesparing.
    Men visst är det svårt att acceptera att vi kanske inte hinner eller orkar i samma utsträckning som för några år sedan och ännu svårare att acceptera att om några år kommer vi ännu mindre att hinna och orka! Hur ska vi tackla det? Själv väljer jag att låtsa att jag är odödlig och försöker att fortsätta som vanligt även om jag lovat att nästa sommar ska vara projektfri. Löften är till för att brytas...
    Och du; Rom byggdes icke på en dag!
    See you tomorrow my dear.
    Kram från Eva

    SvaraRadera
  9. Oj, oj, oj ... och jag som tycker jag har mycket att göra och många projekt på gång. Din lista visar att det är precis så som man säger. Man blir aldrig klar med sin trädgård. Jag fastnade för bilden med den jättehöga häcken där du lagt plankor. Jag tror att det blir fantastiskt vackert med din stengång där.

    Ha en riktigt skön helg!
    Anita

    SvaraRadera
  10. Vilka underbara planer och drömmar! Jag förstår att det måste vara fantastiskt roligt att fundera och planera över alla olika trädgårdsrummen... tänk om bara jobbet sen kunde vara lika snabbt ufört... men då hade man säkert kommit på nya projekt.
    Kram

    SvaraRadera
  11. även i fall du kallar det mindre lyckade delar, så blir jag väldigt inspirerad och tycker det är vackert!

    SvaraRadera
  12. Ruben:
    Jag tackar för lånet av din fina bild av den otroligt vackra muren.
    En av många drömmar i vår trädgård.
    Annars är det så, att det som inte blir gjort lyser mig i ögonen. Det räcker egentligen!
    Nej, någon plantskola har aldrig funnits i ordets egentliga mening.
    Men med obefintlig balans mellan trädgårdens och plånbokens storlek, har jag hela tiden varit ’nödgad’, att själv dra upp och föröka det växtmaterial jag behöver. Därför hade jag redan tidigt en liten barnkammare och också drömmar om mer. Då hade jag också ett spännande växtmaterial och planer på att försöka sälja något för att på så sätt få in några extra kronor till nytt material.
    Ha det bra du också!

    Pella:
    Roligt, stimulerande och spännande! Och alldeles omöjligt, förstås!
    Hoppas, att du har det bra!

    Jenny ;
    Det är förstås tråkigt om du känner att du inte vill återkomma men din kommentar var trots det en av de roligaste jag fått. Hoppas du försöker.... Du är varmt välkommen tillbaka!

    Berit:
    Det mesta är roligt. Roligt att drömma om, roligt att göra och roligt att se resultatet.
    Ha en riktigt fin vecka!

    Mariana:
    Jag håller med om att det är det där lite’ naturliga’, som är charmen men det naturens återtagande, som syns på bilderna är knappast vackert. Att hålla det på en nivå, där det ger sken av att vara naturligt utan att det växer igen kräver ofantligt mycket mer arbete än att nitiskt hålla rent. Det är dessutom en uppgift, som inte går att överlåta på någon annan. Hur ska någon annan veta, vilka av de självsådda plantorna, som ska få vara kvar och vad som ska bort? Hur ska någon annan veta, vilka grenar som ska klippas bort medan andra ska få växa för att plantan ska få det där karaktärsfulla och ’naturliga’ uttrycket? Trädgården är min skapelse och där kan ingen annan gå in. Det vore som om en konstnär började måla en tavla och sedan överlät åt någon annan att ta över....
    Jag tackar för din omtanke men varsamhet är inte min melodi. Visst tar kroppen oerhört mycket stryk men så länge jag kan arbeta i trädgården och se resultatet långsamt växa fram till vad jag vill är jag så lycklig, att den skröpliga kroppen glöms bort.
    Kram

    Eva

    SvaraRadera
  13. AnnCharlotte :
    Det vore inte helt fel att stupa på komposten.....
    Ha det gott!

    Eva :
    Tack min vän men du vet att de små skavankerna är mer än så......
    Kramar

    Anita :
    Den där tänkta stenkanten kan nog vara en avgörande skillnad i det partiet. En insats jag efterfrågat så länge jag kan minnas men även om den är enkel på papperet men är den nog väl så arbetskrävande.... Men jag hoppas få se den.
    Hoppas din helg blev fin!

    Lotta:
    Drömmarna är nog lika roliga som genomförandet. Som är lika roliga som det färdiga resultatet. Åter det där med vägen som värt hela resan.
    Och i vår trädgård kommer det nog aldrig att råda brist på idéer och drömmar. En riktig Drömträdgård med andra ord...
    Kram

    Lotta (på Solrum):
    Jag tycker oftast också, att det vackert. Men utan insatser kommer det inte att förbli vackert. Jag VET.

    Kram
    Eva

    SvaraRadera
  14. Hej, det var första gången jag gick in på din sida. Du har otroligt vackra bilder men det är så tråkigt att du bara lyfter fram det du inte är nöjd med. Det skulle vara roligare att läsa om du trycker lite mera på det som du tycker om, för du har ju faktiskt en helt fantastisk trädgård.

    /Erika

    SvaraRadera