Röra

Oj, oj, oj vad tiden rusar iväg!

Livet känns just nu som en oändlig röra och jag hinner inte med en bråkdel av vad jag borde och både fotograferande och bloggande har dessvärre hamnat i skymundan.

Jag vet, att jag lovat inlägg om både det ena och det andra och dessutom finns det ju massor, som jag skulle vilja visa och berätta om.

Får försöka börja någonstans och tar avsats i det utlovade inlägget om plantskoledelen.

Men just nu ser det allt annat än trevligt ut där.

Massor av växter överallt och ogräs, som frodas i det fuktiga vädret.

Så här ser det i alla fall ut just nu.

De snygga bilderna hoppas jag kunna bjuda på så småningom.

Av de tusen plantor, som jag förväntade mig av sådder och sticklingförökning har blivit mer än det dubbla...

Småplantor, som tiden inte räckt till för att få ut eller krukat.

 Småplantor, som skulle ha planterats på ytor, som det tydligen inte var meningen att jag skulle odla på (i år...).

Småplantor, som jag tänkte mig, att jag skulle kunna sälja vid en eventuell trädgårdsvisning...
(Återkommer om det.)

Men det mesta går oss emot detta år.

Vädret och alla dess konsekvenser.

Skador och sjukdomar.

Elände och åter elände.

Men jag (vi) kämpar på.

Inser, att detta kommer att bli ett förlorat trädgårdsår men att det förhoppningsvis kommer fler.

Också för oss.

I plantskoledelen trängs alltså ett stort antal småplantor.

Inne i växthuset är det lika fullt.

Jag har börjat kruka en del men det arbetet innebär en ny röra, eftersom antalet krukor inte räcker till.

Så låt oss istället titta in i växthuset.

Kanske minns ni min oförställda förtjusning över mitt förlängda växthus.

I helgen skulle sent omsider den trista bubbelplasten bort.

Tiden har inte räckt till tidigare och plasten har faktiskt fungerat bra också nu.

Den har skuggat och jämnat ut temperaturen inne i växthuset.

Men, usch va fult!

Så jag började dra bort den.

Men aj!

Det blev inte alls bra.

De vita mineritskivorna på gaveln och ena långsidan var minst lika fula som plasten.

Vitt och sterilt.

Jag hade tänkt mig, att vi skulle kunna klä skivorna med brädor men tiden finns helt enkelt inte för detta just nu.
Dessutom finns inte mycket kvar i den gamla brädhögen, som skattats hårt när vi byggt bänkar, bockar, spaljéer och annat.

Så vad göra?

Räddningen blev en flaska med krukfärg!

Skivorna målades.

Det blev förvisso lite mörkare än jag tänkt mig men fullt godkänt.

Inredningen flyttades tillbaka.

Bra!

Kalas!

Men vänta lite!
Något saknas!

Arbetsbänken.

Bordet, platsen, där jag skulle kunna stå och plantera om.

Det, som var en av tankarna bakom tillbyggnaden.

Men jag gillade luftigheten i den nya delen och värjde mig mot att få ännu en väggfast bänk,

 som skulle begränsa min rörlighet.

Till slut lyfte jag i alla fall in en gammal bräda.

Riggade upp den provisoriskt.

Bara för att kunna se och känna hur det skulle bli med en arbetsbänk längs långsidan.

  Och eftersom bänkarna är lite smalare här än i den gamla delen blev det faktiskt inte så trångt som jag befarat.

Efter lite letande hittade jag ytterligare några brädor. Grova och lagom patinerade.
Så när käre maken kom hem, fick han omedelbart såga till två av dem och fixa till ben till dem.

(Den tredje och innersta brädan är ännu inte på plats.)

Vi har fortfarande inte löst avloppet till den gamla keramikvasken, så för tillfället kommer jag att nöja mig med en bunke på bänken under kranen.

Kranen måste dock höjas för att jag ska kunna fylla en vattenkanna under den.

Och så måste anslutningen flyttas, så att den sista brädan ska få plats.

Jag hoppas, att det ska kunna bli klart till helgen.

Men med hjälp av locket till potatislåren ser det helt ut och det fungerar.

Och... behöver jag säga det?
Jag ÄLSKAR mitt lilla glädjehus.

En tillflyktsort när livet kärvar.
En liten hörna, där det råder lugn och ordning trots kaoset utanför.
En plats, där jag har kontroll.

Och bara för att det är så fint........ 

(Tidigare inlägg om växthusets tillbyggnad hittar du här:

http://bakomhacken.blogspot.com/2011/04/drom-och-verklighet.html , http://bakomhacken.blogspot.com/2011/04/vaxthuset-vaxer.html , http://bakomhacken.blogspot.com/2011/04/bade-till-lust-och-nytta.html,  http://bakomhacken.blogspot.com/2011/06/transformation.html#comments )

Nu blommar löken

och göken gal.

I purpurgången knackar näktergalen medan nävorna slår ut.

Igelkottarna har vaknat till liv och fnyser sig genom trädgården.

Idag räddade vi en trött herre, som ramlat i ankbadet i planstkoledelen.

Han simmade runt men förmådde inte ta sig upp för egen kraft.

Lite stöd och därefter lite tröstande och stärkande kattmat och han fnös och pös vidare.

Det växer så det knakar och tiden räcker alls inte till för ens det mest prioriterade.

Fotografering och bloggande har hamnat långt ner på listan.
Inte minst eftersom datorn fortfarande segar och med ett ideligt tickande hotar med att definitivt lägga av.

Ja, så långt kom jag på ett planerat inlägg....
Men jag gav upp.
Datorn segade och svarade inte på mina kommandon.
 Sedan stängde den ner.

Men några bilder hade jag faktiskt fått till, även om de inte var vad jag önskat..
I brist på annat och medan datorn fortfarande är vid liv och som ett tecken på att jag är detsamma, gör jag ett nytt försök.



Här kommer här en kavalkad av foton av de underbara lökarna, som inte bara är så fina i sig själva utan som också  framhäver sina grannar och lyfter ett parti, som annars vore lätt att förbise.

Lökarna och nävorna, som signalerar, att nu börjar det blomma på riktigt.

Som en sommarens aperitif....

Bon appétit!

Lökarna på bilderna är frösådda Allium aflatunense, kirgislök.

Nävorna är den magentafärgade  Geranium 'Ann Folkard' och den lavendelfärgade brunnävan Geranium phaeum 'Walkure'.

På bilden av purpurgången skymtas till höger i bild också den lägre Geranium 'Patricia', som har samma färg som 'Ann Folkard' men som blommar betydligt längre.

Gruppfoto

Vi satt och fikade.

Övervakade av ugglemor i pilen en bit bort.

Jag skämtade och frestade henne med en marmeladmacka...

Då flaxade hon plötsligt till.

Under ett gällt skrikande attackerade hon något i trädet.

Det flaxades och skreks.

Någon som hotade hennes ungar?

Vi rusade till men då såg vi en uggla, som flög iväg.

Lämnade hon sina ungar i sticket?

Men nej.

Ugglemor satt till synes lugnt i trädet.

Bredvid satt en hel drös med ungar......

Men hur många?

Vems?
Har vi två kullar?

Att vi har flera vuxna ugglor visste vi....

Transformation

Maj -09.

Ett övergivet växthus i en övergiven hörna av trädgården.

Vi har just klippt över ytan med gräsklippare.

Trädet till vänster är en stor hägg, som lagt sig ner och också delsvis blockerar växthusets ingång.

Framför växthuset en gammal parabol, som tjänstgjorde som bad till myskankorna för många år sedan.

April -10.

Självsådda clematisplantor har tagit över.

En stackars rhododendron i en plastkruka har kämpat för att inte strypas av skogsclematisen.

17 maj -10.

Jag börjar drömma.

Och planera.

Hittar en gammal kasserad rosenbåge, som jag sätter upp för att markera var jag tänker mig en  gång mot växthuset, där jag vill flytta dörren till den högra gaveln.

21 juli -10.

Det har blivit lite 'Plantskoleverksamhet' men i övrigt inga större förändringar.

Under hösten förlängdes växthuset, vilket jag tidigare berättat om.
(Se här: http://bakomhacken.blogspot.com/2011/04/drom-och-verklighet.html ,  http://bakomhacken.blogspot.com/2011/04/vaxthuset-vaxer.html och  http://bakomhacken.blogspot.com/2011/04/bade-till-lust-och-nytta.html )

 4 juni -11.

Det är städat och rensat.

Dock har ytorna inte stensatts, vilket jag hade hoppats.

Men en spaljésektion har snickrats ihop, liksom ett antal bockar och bänkar.

Vill ni se mer?