Denna blogg ska handla om min trädgård.
Min lustgård. Mitt eden. Mitt paradis. Mitt vattenhål. Min oas.
Min arbetsplats.
Min ögonsten.
Och om de tankar och funderingar jag har och haft kring den.
Om de tankar och funderingar jag har i den.

Om färg och form och mening.
Om arbete och material.


Om lust och fägring. Om trädgården som hägring.
Om lycka och olycka.
Om blommor och blad.
Om djur och natur.
Om fotografering.


Den är ett komplement till min hemsida.
Välkommen att titta in där också!







KLICKA GÄRNA PÅ BILDERNA FÖR ATT SE DEM I STÖRRE FORMAT.

DE FLESTA TÅL DET OCH NÅGRA KRÄVER DET.



måndag 28 november 2011

Jag tror jag dör......




Ja, det skulle man kanske kunna tro när man läser min för tillfället deprimerande blogg.
Och bilden ovan gör er kanske inte direkt gladare.

Bilden är ett utsnitt från ett av flera foton jag tog idag.
Skulle iväg men var tvungen att ta en sväng i trädgården innan jag åkte, för att kolla, att allt var OK efter nattens storm.

Det såg ganska bra ut.
Några uppslitna buskar, ett antal kringkastade möbler, diverse kullfallna krukor och lite annat smått och gott men på det hela taget:
Rätt OK, trots allt.

Då såg jag det.
En stor gammal (död) alm hade lagt sig.

 
Jag hade några minuter på mig och hann ta några foton av förödelsen.
Såg min skugga och fokuserade på den, eftersom jag tänkte, att det skulle kunna ge en fingersvisning om storleken på rotvältan.

 

 
När jag ikväll tittade på bilderna såg jag något annat.
Något trolskt och mystiskt.
Något sorgligt.

 
Men det är en synvilla.
Bilderna föreställer inget annat än en rotvälta och skuggan av fotografen!





Och på det hela taget klarade vi ju stormen rätt bra........
Det kunde gått betydligt värre.



8 kommentarer:

  1. Det ser lite trollskt och dramatiskt ut!
    Man får tydligen vara beredd på rejäla förändringar i trädgården...
    Här blåste det rejält men inget blev förstört.
    Ha de bra
    Mariana

    SvaraRadera
  2. Först hade jag svårt att se vad bilderna föreställer men sedan när jag läste texten blev det lättare. Vilken stor bjässe det här har varit, rotvältan var ju STOR! Hoppas att ingen blev skadad? På väg till jobbet igår körde jag förbi fyra nedfallna träd på olika ställen men de var redan indragna eller nedknuffade i diket som tur var. Otäckt när de faller på ned på allmän väg i mörkret!

    När jag såg din skugga i sista bilden kom jag att tänka på Spökplumpen i Kalle Anka ;-) Det är det som mina pojkar älskar att läsa för närvarande! Man kan få så olika associationer!

    Kram
    Åsa

    SvaraRadera
  3. Hej Eva!

    Du har haft det onödigt besvärligt i år! Man får hoppas på nån slags rättvisa, och att kommande år blir desto lättsammare i denna anda.

    Men ändå... jag som alltid fokuserar på glädjeämnen tänker nu på ditt fina förlängda växthus... Vilken glädje det måste ha varit att först ha fått tag på ett likadant, och sedan att få rumstrera om i nybygget och få bättre plats med allt som man vill ha samlat på samma ställe. En stor glädje kan jag föreställa mig:-)

    Året hos mig har heller inte varit så glädjefullt av personliga anledningar, men det är någonting jag inte har delat med mig så mycket av på bloggen. Och här kommer mitt mantra in igen... Nästa år blir säkert såååå mycket bättre:-))

    Kramkram H.

    SvaraRadera
  4. Vilken suggestiv bild och man ser verkligen hur stor rotvältan är. Hoppas inte trädet drog med sig alltför mycket i fallet.
    Kram

    SvaraRadera
  5. Tur i oturen att förödelsen inte blev större. Tyvärr så är våra gamla almar oxå döda och står kvar som levande skelett i väntan på vadå.....?!

    Det känns iallafall som din alm lever vidare genom dina fina bilder.

    Trevlig helg/ Kram Lussan

    SvaraRadera
  6. Så underbara bilder du tar. Njuter.
    Hej från Törnrosa

    SvaraRadera
  7. Det håber jeg ikke, Eva for jeg er vild med dine fantastiske billeder. Det var godt at elmen ikke ødelagde for meget - et dødt træ vil altid lægge sig ned før eller siden.

    SvaraRadera
  8. Mariana:
    Jag är glad så länge min trädgård kan frammana något som synes trolskt. Förväntar mig minst sagt rejäla förändringar framöver och det kommer nog att bli dramatiskt i överkant. Kommer ’min trädgård’ att förbli ’min’? Så som jag vill eller över huvud taget?
    Ha en skön helg!

    Åsa:
    Idyllen som blev ett Inferno.......
    Kram

    Hillevi:
    Tyvärr har jag inte någon större förhoppning om bättre tider. Allt tyder tvärtom på det motsatta. Och då tänker jag enbart på Trädgården.
    Visst suger jag åt mig och gläds åt varje lite korn som jag kan krama någon glädje ur och växthuset har varit en sann glädjekälla i år. Men det kan inte kompensera förlusten av den trädgård du själv höjde till skyarna i fjor. Och den lär snart bara vara ett minne....
    En utmaning som heter duga.
    Jag önskar dig ett bättre öde
    Stor kram

    Lotta:
    Kameran tycks leva sitt eget liv och berättar sanningar jag inte vill se....
    Stora träd som faller drar alltid med sig mycket ....
    Hoppas, att ni slipper det.
    Kram

    Lussan:
    Tack!
    Att träden faller ett efter ett är en tydlig signal om att både vår och trädgårdens tid är förbi, vilket inte är någon trevlig insikt precis.
    Jag önskar dig också en trevlig helg!

    Törnrosa:
    Tack snälla du!

    Lisbeth:
    Tack snälla du. Det glädjer mig oerhört, om mina bilder trots att de just nu inte ger vare sig någon större trädgårdsinspiration eller förmedlar speciellt mycket glädje, kan göra dig ’vild’. Tack.
    Stora, gamla träd är bland det finaste jag vet men gamla träd är ... gamla. Och inte ens träd lever för evigt. En sorglig insikt, att vi nu befinner oss i en tid när våra gamla träd nog uppnått sin ålders höst. Ännu sorgligare att flera av de yngre träden är hotade av diverse sjukdomar. Vad kommer att finnas kvar? I vår trädgård och i naturen runt om oss?

    Kramar
    Eva

    SvaraRadera