Denna blogg ska handla om min trädgård.
Min lustgård. Mitt eden. Mitt paradis. Mitt vattenhål. Min oas.
Min arbetsplats.
Min ögonsten.
Och om de tankar och funderingar jag har och haft kring den.
Om de tankar och funderingar jag har i den.

Om färg och form och mening.
Om arbete och material.


Om lust och fägring. Om trädgården som hägring.
Om lycka och olycka.
Om blommor och blad.
Om djur och natur.
Om fotografering.


Den är ett komplement till min hemsida.
Välkommen att titta in där också!







KLICKA GÄRNA PÅ BILDERNA FÖR ATT SE DEM I STÖRRE FORMAT.

DE FLESTA TÅL DET OCH NÅGRA KRÄVER DET.



måndag 11 april 2011

VÄXTHUSET VÄXER


(Dröm och verklighet del 2)

Just nu går praktiskt taget all vår tid till att städa upp efter stormfället.
Hela tiden tänker jag på hur vi ska återställa området längs vägen, som är en stor del av byns och vårt ansikte utåt och jag har gjort en grovskiss, som ni kommer att få ta del av.
Och kanske blir det så småningom en kort sammanfattning av röjningsarbetet.

Inlägget nedan, som är en fortsättning på inlägget 'Dröm och verklighet' var färdigskrivet och eftersom tid och ork inte riktigt räcker till just nu, passar det förstås bra att ha det till hands.
Växthuset och området närmast intill var ett av de projekt, som jag egentligen tänkt, att vi skulle lägga vår tid på den närmsta tiden......

Ni, som föjer bloggen kontinuerligt vet, att jag köpte ett gammalt växthus med tanken  att förlänga vårt eget gamla.

Lite pyssel var det förstås, att bygga till vårt befintliga lilla växthus, eftersom vi inte ville ha dubbla gavlar och dessutom var tvungna att kapa huset, för att få plats med det utan att såga av det liggande trädet.


Ursprungligen hade vi också tänkt ta bort den gamla gaveln och få ett långt öppet hus men medan vi arbetade väcktes tanken, att det kanske kunde vara smart, att ha kvar avdelningen.
På så sätt skulle vi kunna isolera den nya delen och kanske kunna använda det för övervintring.


Mitten av oktober och huset börjar ta form.


En hög överblivna plattor lades på golvet.
Som synes valde vi, att sätta skivor på den nya gaveln mot det risiga trädet och mot norrsidan.

Vattenledningen och kranen, som funnits precis utanför huset drogs in (med vidarekoppling till ny vattenpost vid den nya entrén).


Men vintern närmade sig med stormsteg och vi fick avbryta för att istället förbereda för övervintringen.

Vi plockade fram den gamla bubbelplasten (30 år gammal!) och klädde in den nya delen.
Plastbackar kläddes med frigolit och 'halvkänsliga' växter placerades i dem.


Den gamla potatislåren fick samma skyddsklädsel och fick rymma några stora krukor.

När kylan slog till ordentligt täckte jag hela härligheten med frigolitchips av den typ, som används i elektronikbranschen.


Så medan snön täckte växthusets tak och temperaturen sjönk, låg växterna nerbäddade under ett annat vitt täcke.


Och det fungerade!
Nedan en övervintrad Gaura Lindheimeri.


Det var visserligen inte de allra känsligaste växterna, som fick bo här men med ny och bättre bubbelplats kan det nog bli ännu effektivare.
(Hade egentligen tänkt göra ett inlägg om detta men det känns lite fel just nu, så jag sparar det till nästa höst.)

Men nu är det alltså VÅR och jag behöver BORD.
Så maken fick i uppdrag, att bygga ett likadant bord som de, som finns i den gamla delen.

 

Och efter att ha insett vad 'kuvösen' i källaren kostade, var det inte särskilt svårt att få honom att utrusta det med en värmeslinga.
(Observera, att det krävs behörighet för att göra en installtion som den vi gjorde men det finns färdiga värmemattor med stickpropp att köpa bl.a. i zoobutiker.)


Han borrade hål i sargen, där vi fixerade VP-rör (de oumbärliga VP-rören igen!).


På mässan i Malmö hade jag redan köpt några Rättviksknutar, som håller ihop konstruktionen.

Nu saknas bara lite plast över bågarna, så det blir ett bra klimat för mina små, som snart ska få flytta ut i tunneln.


Tills dess får övervintrarna stå kvar och ha det lite varmt och gott om rötterna, så de kommer igång.
Och det ser bra ut så här långt.
Men snart ska de vänjas vid lite tuffare förhållanden.

Men när bordet var klart ville jag ha samma utrustning i den gamla delen....!


Så nu har ett av de gamla borden dammats av, renoverats och försetts med värmeslinga, bågar och bubbelplast och redan har flera av mina småttingar fått komma ut i ljuset utan att behöva frysa.

Mer kommer...

(Se här.)

10 kommentarer:

  1. så fint ditt växthus blev.
    Ha en underbar dag!!

    SvaraRadera
  2. Berit:
    Tack! Ja, jag är oerhört glad för det och smyger dit så fort jag har en minut över. Och nu har jag inrett det också, vilket nästa växthusinlägg kommer att handla om. Det är ett riktigt Glädjehus!
    Trevligt, att du hittade hit och tack för att du tog dig tid att skriva några rader.
    Och ha det bra du också!
    Eva

    SvaraRadera
  3. Oh - så BRA det ser ut. Ja, ska det bli sådana här vintrar som -11 och -10 så är det en god investering med värmeslingorna. Jag gillar också elrör - inte världens vackraste men ack så funktionella, och när saker funkar blir de liksom vackra på något sätt...

    Lycka till med ert utbyggda hus!

    Kram Anna Vattenkanna

    SvaraRadera
  4. Så fint och oerhört praktiskt växthuset blev, det är ovärderligt att ha olika platser med olika temperatur när växterna ska övervintras och även när man härdar av mot ett liv ute nu på våren. Elrör är himla användbara, min man har gjort en lång vattningsanordning med vattenslang och elrör den funkar som en droppbevattning men räcker långt i vår stora trädgård och är framförallt flyttbar. kram Sophia

    SvaraRadera
  5. Ser bra och praktiskt ut!
    Torkar inte krukorna ut fortare med värme underifrån?
    Blir nyfiken på hur ni löser ihop byggnaden!
    Mariana

    SvaraRadera
  6. Jomenvisst är det utökade växthuset fint med sin lilla båghall och den underbara kranen! Och allt det där som finns utanför - oanade mängder av små raringar på mark och i drivbänk. Och ett källarplan fullt av saker som växer och gror. Att tiden inte räcker till är fullt förståeligt och ändå bubblar det ständigt ut nya planer och idéer ur denna lilla späda varelse! Att utöka växthuset var bara en av alla...
    Vi ses om en stund vid en sopplunch!
    Kram så länge, Eva

    SvaraRadera
  7. Vilket fantastiskt hus det blir. De där värmebäddarna ser väldigt praktiska ut. Min lilla ljusgula tandrot har bara stått hos mig ett år och jag har inte speciellt torrt någonstans i min trädgård så tåligheten vågar jag inte uttala mig om.
    Kram

    SvaraRadera
  8. Så proffsigt det ser ut! Som vanligt önskar jag mig mer plats så jag kunde ha ett växthus, hmmm... men vi har ju en carport... och det är väl ganska onödigt?!
    Ha det bra!
    Kram
    Katarina

    SvaraRadera
  9. Så fint och praktiskt du får det! Lite extra roligt måste det vara att ni själva har planerat och byggt .... det ligger tillfredsställelse i det kan jag tro!

    Ha det gott!
    Åsa

    SvaraRadera
  10. Tack Anna!
    Jag kan bara hålla med. Jag använder rören till väldigt mycket.
    Inte minst när jag ska hitta rätt form för något nytt projekt. Eftersom jag saknar din yrkeskunskap letar jag mig fram med hjälp av de medel jag har till mitt förfogande. Och då är rören ofta till stor hjälp.
    Kram

    Sophia:
    Ja, det blev riktigt bra. Faktiskt med några små inredningsdetaljer till, som ni ska få se lite senare.
    Och elrören är mitt universalhjälpmedel. Bra till så väldigt mycket.
    Kram

    Mariana:
    Ja, jag är jättenöjd.
    Jag har faktiskt inte funderat över undervärmens eventuellt uttorkande effekt men det gör de säkert även om det inte märkts. Nu har jag inte brassat på så mycket värme ännu. Och borden är eller ska bli täckta av underbevattningsduk och småleca, som ser till att det är jämnt fuktigt. Än så länge står krukorna i tråg eller fat som jag vattnar i. Undervärmen är ju ovärderlig vid stickligförökning men jag tänker mig, att det kan bli bra med ett värmetillskott underifrån också till vintern. Det gör ju inte så mycket, att det är kallt i den omgivande luften men är desto viktigare att krukorna hålls frostfria. Inte mycket mer. Tror, att det kan vara en ekonomiskt bra lösning att övervintra en del. Just nu gör värmeslingan, att jag kan hålla en nattemperatur i tunneln på drygt 10 grader utan att behöva värma upp hela huset, vilket gör, att jag inte behöver lyfta in alla krukorna varje kväll. Vi får se hur det kommer att fungera.
    Och det tekniska svaret vet jag inte om jag kan ge dig. Maken satte ihop den nya delen på samma sätt, som om han byggde ett nytt hus men använde en befintlig gavel istället för att sätta upp en ny. På den tiden dessa hus fanns på marknaden kunde man köpa en tillbyggnadssats och förlänga dem och vi gjorde ungefär på samma sätt. Där det inte fanns förberett för att fästa borrade han hål, som motsvarade de, som fanns i det gamla husets konstruktion. Dessutom förstärkte han takstolen med någon sorts ’band’, som jag inte vet namnet på. Jag är totalt okunnig i ämnet men litar på maken. Och den gångna vintern med onormalt mycket snö, som hann både töa och frysa flera gånger om satte alla fall inte några spår.
    Kram

    Eva:
    Alltid lika uppskattande. Tack!
    Men du glömde alla små ickeraringar som finns lite överallt.....
    Tack för en utsökt lunch!
    Ha det riktigt bra under helgen!
    Kramar

    Lotta:
    Jag är alldeles otroligt glad över mitt nygamla hus och jag ser massor av fördelar med värmeslingorna.
    Vår lilla ö är ju ett lundparti men det är så svårt att hitta växtmaterial, som uthärdar de svåra förhållandena där. Ibland översvämning och sen snustorrt på sommaren. Torrt och mörkt. Men den var väldigt fin den blekgula.
    Kram

    Katarina:
    Carport! Vad är det? En port så man inte ser bilen?
    Skämt åsido, så har vi faktiskt ett garage men där har inte varit en bil på drygt 20 år.....
    Men fats vi har gott om plats, tycker jag ändå inte, att den räcker till. Just nu är det till ex. skriande brist på plast till alla mina växande småplantor.
    Kram

    Åsa :
    Ja, det kan du tro! Jag tror inte, att jag skulle ha uppskattat att få allt serverat på fat eller ens, att någon annan skulle göra jobbet åt oss.
    Och det är också så, att vi själva gjort allt i trädgården. Ritat den, anlagt den och sköter den. Det är en förutsättning för att vi alls ska kunna ha en trädgård.
    Hoppas, att din helg blir fin!
    Kram

    Eva

    SvaraRadera