Denna blogg ska handla om min trädgård.
Min lustgård. Mitt eden. Mitt paradis. Mitt vattenhål. Min oas.
Min arbetsplats.
Min ögonsten.
Och om de tankar och funderingar jag har och haft kring den.
Om de tankar och funderingar jag har i den.

Om färg och form och mening.
Om arbete och material.


Om lust och fägring. Om trädgården som hägring.
Om lycka och olycka.
Om blommor och blad.
Om djur och natur.
Om fotografering.


Den är ett komplement till min hemsida.
Välkommen att titta in där också!







KLICKA GÄRNA PÅ BILDERNA FÖR ATT SE DEM I STÖRRE FORMAT.

DE FLESTA TÅL DET OCH NÅGRA KRÄVER DET.



Visar inlägg med etikett inspiration. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett inspiration. Visa alla inlägg

lördag 11 februari 2012

Kallt hav och murgröneinspiration


För några veckor sedan berättade jag om våra utflykter till havet.
En vecka senare återvände vi men nu hade det blivit bister vinter.


Havet hade börjat frysa till, vinden var vass, stranden vacker men ogästvänlig och vi kände oss som vore vi på en polarexpedition.


Fåglarna hade sökt sin tillflyktsort någon annanstans.
 Bara några änder guppade invid den isiga strandkanten.
Emellanåt lyfte de och flyttade sig en bit.


Det gjorde vi också efter ett tag, för den stygga vinden gjorde sig påmind, även om vi var ordentligt inpackade.
Vi valde att vända tillbaka en bit inåt land, där vi var skyddade från de allra mest obarmhärtiga vindbyarna.

Det gjorde, att vi plötsligt fick en oväntad trädgårdsuppenbarelse.
 Framför oss syntes ett böljande grönt band.


 En häck?
I organiska former kringgärdades en stor gammal trädgård av en drygt meterhög vågformad vägg.
När vi kom lite närmre såg vi, att "häcken" bestod av murgröna.

 

När vi kom riktigt nära kunde vi konstatera, att det var ett gammalt nätstaket av Gunnebotyp, som murgrönan klätt in.



Troligen har murgrönan vuxit sig högoch sedan sackat ihop mellan stolparna, vilket gett den fina formen, som dessutom så väl harmonierade med det kustnära läget.

Innanför "häcken" var både mark och trädstammar täckta av murgröna.
Lite som på flera ställen i min egen trädgård.


Eftersom jag själv har ganska många meter av samma typ av staket och dessutom har planterat in murgröna på marken på några ställen längs staketet, så kan ni kanske själva tänka er hur mina tankar gick.

Jag tänkte speciellt på den sträcka längs bygatan, där vi ifjol hade ett stormfälle,
som massakrerade  de buskage, som dittills både utgjort insynsskydd och trollat bort staketet.
 När vi rensat upp allt som knäckts blev det tomt, mycket tomt och det blottade staketet utgör ingen prydnad.


Murgrönemattan, som är ordentligt etablerad en bit längre bort, förlängdes i höstas i en första etapp med ett antal löpmeter egna småplantor.
 Min tanke är, att rensa bort kirskålen längs hela sträckan och plantera in ännu mer murgröna, som på sikt ska  bilda en heltäckande grön matta med lökväxter längs hela partiet runt de buskar, som vi hoppas snart ska fylla ut de värsta hålen.



Tänk om jag kunde få min murgröna att vilja klättra på och dölja det fula staketet...