Denna blogg ska handla om min trädgård.
Min lustgård. Mitt eden. Mitt paradis. Mitt vattenhål. Min oas.
Min arbetsplats.
Min ögonsten.
Och om de tankar och funderingar jag har och haft kring den.
Om de tankar och funderingar jag har i den.

Om färg och form och mening.
Om arbete och material.


Om lust och fägring. Om trädgården som hägring.
Om lycka och olycka.
Om blommor och blad.
Om djur och natur.
Om fotografering.


Den är ett komplement till min hemsida.
Välkommen att titta in där också!







KLICKA GÄRNA PÅ BILDERNA FÖR ATT SE DEM I STÖRRE FORMAT.

DE FLESTA TÅL DET OCH NÅGRA KRÄVER DET.



tisdag 6 juli 2010

Dammrummet Del1






Om man kommer från huset och går rakt över den runda gräsmattan genom häcköppningen, ser man framför sig en ny häcköppning. Om man passerar den lilla 'Blomstergatan' och går genom den trånga öppningen hamnar man i ett litet rum.
Ett litet rum, som i sin struktur är en liten kopia av det stora rummet med den runda gräsmattan.
 
Båda är omgivna av höga raka häckar av avenbok.
Båda är (i stort sett) kvadratiska.
Båda har en dominerande cirkelformation i centrum, som är omgiven av stenlagda gångar.
Båda har en liten stenlagd stump i alla fyra väderstrecken.

Men medan det stora rummets cirkel domineras av en gräsmatta, utgörs det lilla rummets dito av en gjuten damm.
Medan öppningarna i det stora rummets häckar utgörs av valv, är de två öppningarna till detta lilla hemliga rum torn.
Medan det stora rummet har en öppning mot den axel eller siktlinje (vista), som har sitt slut i detta rum, har det lilla rummet ytterligare en öppning vinkelrät mot gången från huset, som också bildar en siktlinje.
 

Om man sitter på verandan, kan man se rakt in i centrum på detta rum och kanske skönja fontänen där borta. Detta är slutpunkten på den axeln.
 
 

(Fast egentligen är den absoluta slutpunkten/fokalpunkten en mossbelupen vattenho intill häcken, som bryter synlinjen.)


Vinlkelrät mot denna axel finns alltså en annan linje. I dess ena ände i dammrummet finns en låg stenbänk av samma typ, som finns på många andra ställen i den formella delen av trädgården.



                                                      Foto från maj 2009.
 
Om man stitter på bänken, kan man se över en annan gräsmatta bort mot det dammparti jag så ofta visat bilder från, över den stora dammen till Ön och Lusthuset där. Ovanför bänken i Dammrummet finns dessutom en liten cirkelformad klippt öppning i häcken, så att man kan se rakt igenom trädgården också från det ytterrum, som vi just håller på att renovera.
 
                            Foto från maj 2009.
 
Eller rättare sagt: man borde kunna se detta men för tillfället har en pil och några häggplantor vuxit sig alltför stora och hindrar siktlinjen på sommaren. Vi skogade ganska ordentligt i våras men inte tillräckligt. Men tanken är alltså, att man ska kunna sitta i Lusthuset och se samma stråle från fontänen.
(Om du klickar på majbilden kan du ana Lusthuset i fonden.) 
 
Det var redan från början självklart, att rummet skulle planteras med växter i vitt. Det skulle bli ett riktigt månskensrum, där månen skulle spegla sig i dammytan och de vita växterna lysa upp i mörkret, medan ugglorna skulle sväva över rummet. Och detta skulle man kunna ANA inifån huset.

Men bortsett från vattenspegeln och någon liten del av växtligheten, som kan anas från huset, är detta ett  slutet rum. När man sitter på bänken syns man inte från huset och blicken är riktad mot den inre delen av trädgården. Om man nu inte bara sitter i egna tankar eller njuter av vattnets rörelse och ljusets refktioner och speglingar. Eller försöker hålla lite koll på det hemliga livet nere i vattnet.
 
 


Detta gör, att rummet både är slutet och hemligt. Och det betyder, att man har 2 flyktvägar. Om det bara funnits en öppning, hade den nuvarande siktlinjen varit en omöjlighet om man inte ville titta tillbaka mot huset, vilket totalt tillintetgjort känslan av avskildhet. Då hade man ju också setts från huset! Dessutom skulle det kännas som en återvägsgränd. Att man skulle kunna riskera, att bli fast därinne...

Men i min hemliga trädgård vill jag kunna sitta ostörd. Utom synhåll. Och OM någon närmar sig, kan jag omärkligt smyga undan via den andra öppningen, vilket är viktigt för mig. Att kunna smyga undan.
 Men det möjliggör förstås också en rolig kurragömmalek. För det är nästan omöjligt att hitta någon, som inte vill bli hittad i trädgården. Den är inte en labyrint men ibland tänker jag på labyrintträdgårdar när jag rör mig i trädgården.
 
 

Behöver jag säga, att besökare fascineras av häckarna och rummen? Inte bara ur estetisk synpunkt utan just för den känsla av mystik och spänning, som rummen, väggarna och öppningarna besitter.

15 kommentarer:

  1. Mystisk och spännande ser det verkligen ut att vara.....
    Väntar med spänning på fortsättningen.

    Må väl!

    SvaraRadera
  2. Mmmmmm, mer vill jag se!
    Hur stor är din trädgård egentligen? Den verkar gigantisk...mend alla häckar och hemliga rum...
    Må väl!Kram ullis

    SvaraRadera
  3. Man får sån längtan att få vandra runt i din trädgård och känna lugnet som jag får känslan av när du beskriver.
    Mariana

    SvaraRadera
  4. mmmm...vill se mera...det är hur spännande som helst.
    Idag har jag klippt "min" värstinghäck men den är en som en liten droppe i havet jämfört med alla dina.

    SvaraRadera
  5. Måste komma in igen hit. Dina bilder av trädgården skänker sånt lugn. Tack för att du delar med dig/Gela

    SvaraRadera
  6. Trädgården är då sannerligen genomtänkt och inte är det någon amatör som tänkt till inte...
    Jag undrar just om inte dammrummet är trädgårdens hjärta på något sätt. I vart fall ett otroligt vackert litet rum, lite dolt, lite svalt, lite mörkt. Och då, för några dagar sedan, något "trolskt" som fixade den rörelse i vattnet som du glömt...
    Kramar från en söndergrävd åsenväninna

    SvaraRadera
  7. Livsnjutaren:
    Så otroligt roligt, att min gråa, förlåt gröna vardag kan te sig spännande för dig….
    Ha det gott!

    Gela:
    Tack söta du. Det är kommentarer som dina, som får mig att fortsätta att blogga.
    Två (?) besök och 2 kommentarer på samma inlägg känns på oerhört uppmuntrande.
    Och just känslan av lugn och frid är för mig själva essensen av trädgård. Utan den spelar det ingen roll hur välanlagd den är.

    Mariana :
    Tack. Tusen tack.
    Att skapa en trädgård är en sak. Att försöka återge den i bloggform via text och foto en helt annan. Dina kommentarer gör mig så glad och jag ska försöka fortsätta måla upp mina drömmar…
    Men ibland tornar svarta moln upp sig och bloggen är tänkt att återge även dessa.

    Ullis :
    Det lär komma mer.
    Trädgården är stor. Eg. alldeles för stor. ( För två halvgamla amatörer.)
    Men inte så stor som den verkar. Rumsindelningen gör, att den upplevs som mycket större än vad den är.
    Ha det bra!


    AnnCharlotte:
    Åh, så roligt, att mina bilder och texter kan vara så spännande.
    Ja, häckklippningen är väl ’värstingjobbet’ här också. Mycket och svårt att klippa och puh, så mycket att köra undan. Dessutom ser det ofta bättre ut innan vi klippt…. Men det är en nödvändighet när man satsat på häckar – och det blir fint!

    Skogseva:
    JO, det ÄR en amatör!
    En sann amatör.
    En ÄLSKARE av trädgårdskonst.
    En OUTBILDAD och OBETALD trädgårdsälskare.
    Men jag håller med om att Dammrummet är något av trädgårdens hjärta. Centralt belägen och bärare av det mesta jag vill förmedla i mitt trädgårdsskapande.

    Eva

    SvaraRadera
  8. Tack, tack snälla du för att du delar med dig av dina tankar om din trädgård. Underbart att följa jag vill definitivt se mer.
    Jag skrev precis ett inlägg om din blogg på min blogg, lånade en bild fån damminlägget och länkade, hoppas det är OK annars plockar jag bort igen.
    För stunden ger du mig massor med inspiration Tack!

    SvaraRadera
  9. Otroligt spännande trädgård och såå inspirerande. Bilderna väcker associationer till sagoträdgårdar med hemliga rum, mystik och ugglor som svävar i skymningen. Underbart!

    SvaraRadera
  10. Bara så snyggt och verkligen genomfört! Kommer att tänka på filmbilder när jag tittar på trädgården på dina bilder.
    Tack!

    SvaraRadera
  11. Underbart!!!!
    Känner igen mig själv i mycket av det du skriver. Att kunna "smyga undan" flera vägar ut, en lek som i en labyrint och ett tänk bakom.

    Härlig text och din trädgård är ju såå underbar!
    Jag är där när jag läser texten och tassar runt och sitter på stenbänken, så känns det. Som en gammal mystisk och suggestiv trädgård.

    // Boije

    SvaraRadera
  12. Så flott, så flott:) Moro å se at ting er mulig å få til:)Kos deg i hagen:) Klem

    SvaraRadera
  13. Åh ... du skriver så underbart om din trädgård. Du beskriver det som om jag vore där. Ackomanjerat med dina härliga bilder så är jag också nästan där. Så underbart du har det. Så underbart med dina hemliga rum där du kan smyga undan och sätta dig ostört men även smyga bort ifrån obemärkt. Vatten i trädgården är fantastiskt. Jag har ju bara en liten, liten trädgård men den pyttelilla dammen som vi anlade förra året är jag jätteglad för. Och fåglarna är ännu gladare. Idag var den invaderad av trädgårdssångare.

    Tack för dina härliga beskrivningar av din trädgård. Och ha en riktigt skön sommar i dina hemliga rum.

    /Anita

    SvaraRadera
  14. Carolina:
    Tack söta du!
    Det är klart, att det är OK. Det är mer än så. Det är mycket smickrande.
    Tack ska du ha!

    Lotta:
    Jag blir så glad över att kunna ge dig dessa bilder. Tack!

    Sophia:
    Jag tackar! Det är verkligen roligt att mina bilder, både de inre och dem jag genomfört i min trädgård kan ge andra en upplevelse.
    Jag tackar för dina vänliga ord!

    Boije:
    Ja trädgården är alldeles underbar. Just nu i alla fall.
    Underbar att tassa runt i. Att smyga omkring i.
    OCH underbar att arbeta i.

    Linda:
    Allt är möjligt!
    Om man bara vill tillräckligt mycket och är beredd at jobba för det.
    Ha det gott
    Kram

    Anita :
    Tack för dina rara ord.
    Vattnet är livsviktigt. Inte bara för att växterna ska kunna överleva utan som en del av upplevelsen. Jag har svårt att tänka mig en trädgård utan vatten och tror, att vi nog har någon liten vattenspegel i de flesta av trädgårdens rum. Men det är inte alltid upplevelsen är positiv. Just nu har vi haft objudna gäster, inte bara i rabatterna utan också i en av dammarna. Rapport kommer!
    Ha det skönt i sommar!

    Eva

    SvaraRadera